Här kan du skriva det där sms:et eller mailet du så gärna vill men inte vågar skicka!

Sms nummer ett "din pojkvän var otrogen mot dig"

Sms nummer två "Jag är ledsen för att du mår dåligt. Men du mår alltid dåligt! Och jag orkar inte med det mer. Jag vill inte svara i telefonen när du ringer för jag vet att du bara ska prata om alla saker som suger i ditt liv! Du är en sån jävla energitjuv! Ryck upp dig för helvete!"

Sms nummer tre "Jag älskar dig och bryr mig verkligen om dig men din kille är ett äckel. Du vet det, jag vet det. Om du ska vara med honom så orkar jag inte lyssna mer på det dåliga han gör. Du har gjort ditt val...lev med det!"

Sms nummer fyra "Pappa, jag vill inte ha dig i mitt liv längre. Jag vill kunna leva mitt liv som jag vill." 

Till min man:

Tror inte att jag vill vara gift med dig längre, orkar inte med alla våra ekonomiska bekymmer som jag skyller på dig, hur lat du är och inget gör hemma, går plockar efter dig som om du vore 3år gammal, blir så förbannad när du bara ligger på din feta röv och kollar på TV.  Orkar fan inte tjata om grejer som är så självklara att ta hand om tillsammans, du borde veta vad som ska göras efter 11år tillsammans, borde inte vara en överraskning men du verkar helt enkelt inte bry dig för det är ju så synd om dig för att du måste gå upp så tidigt till ditt jobb, men att jag jobbar 10-15tim övertid varje månad men ändå är ledig 14dagar i månaden verkar vara, enligt dig,  ett legitimt sätt att slippa göra nåt hemma, är du avundsjuk eller, på att jag är ledig så mkt?

Drar mig för åka att åka hem från jobbet för jag orkar inte se dig, jobbar så mkt övertid det går för att du ska sova när jag komer hem så jag slipper prata med dig. Orkar inte höra om alla ointressanta sportgrejer du ska förklara för mig hela tiden och din besserwisser attityd.  Det kryper av obehag i mig varje gång du tar i mig.

Har börjat sms:a med en annan kille som skickade ett sms fel här för ett tag sen, vi har haft telefonsex flera gånger och sms:ar varandra alla vardagar. Ska träffa honom när jag åker tills hans stad nästa vecka och jag har inte ens dåligt samvete för det.

Vet att jag inte kan ta upp skiljsmässa just nu av vissa anledningar men det kommer nog att bli så längre fram om inget drastigt händer.

Till min kära inneboende och fd KK som jag dessutom lyckades bli gravid med. 

"Eftersom du inte fattar så får jag väl tala klarspråk. Jag älskar dig så förbannat mycket, men jag kan inte skaffa barn med någon som jag bara bor ihop med och som enbart ser mig som vän. Även om det innebär att jag måste genomgå den där aborten som jag verkligen inte vill göra.  Jag vill ha ett liv med någon som faktiskt kan älska mig, inte bara vara med mig för att det är bekvämt tills du hittar någon som passar. Efter att ha bott ihop i ett år nu, så borde du väl veta vad du vill. JAG måste få veta om inte annat."