Kvinna1991 skrev 2012-04-06 16:07:14 följande:
Jag personligen blir riktigt deprimerad när jag ser vad det är för svar i en sådan här tråd. Jag var "styvdotter" både på mammas och pappas sida, vilket jag inte alltid uppskattade. Det som händer är ju att vuxna personer straffar sina barn, inte bara genom att ta skilda vägar pappa och mamma emellan, utan sedan dessutom lägga in en NY FRÄMMANDE person i barnens liv. Är barnen dessutom tonåringar, som redan är inne i en jobbig period, ja, det blir ju inte direkt lättare. Men att vuxna personer inte kan förstå vilken oerhörd börda det här är för "styv"barnen. Det är skamligt.
Om du tycker att det är jobbigt, vad tror du då inte att barnen tycker? Du hade ett val, du valde en partner som redan har barn. Det är något du får rätta dig efter. Det spelar ingen roll hur barnen är, vad som inte passar de och dig, vad som förändras med partnern. Någons barn kommer ALLTID före partnerskap, och för de som anser annat, de ska inte ha barn. Barnen kommer alltid vara det ni ska älska mest, hur kan du då sitta på internet och säga saker som "det bästa hade varit om de inte fanns". Hur moraliskt ansvarstagande är man i den positionen? Det du säger konkret är "jag vill att min partners barn (hans/hennes mest älskade varelser på jorden) ska avlida/försvinna". Hmmm... Om man då går till "styv"barnens situation. De kan inte välja som du gjorde, de har sin mamma och pappa, och de kan inte gå någonannastans. De fastnar med en främmande ny person som uppenbarligen (om vi ska gissa att merparten av er här motsvarar verklighetens grymma värld) inte tycker om barn/andras barn.
Fy f*n. Ta er i kragen. Skärp er. Visa lite moraliskt och etiskt ansvar, för en gångs skull.
Lugna ner dig lite. Det fanns en period då jag kunde sälja både sambon, hans barn och mitt eget väldigt billigt. Nu kan vi alla skratta åt den tiden. Även min sambos barn.
När det gäller vem som "går först", så finns det ingen som går först här, för min sambo har alla legat på första plats.
Mamma berättade en tragisk historia. Hennes väninna lever ihop med en man med två barn sedan tidigare. De mobbar ut henne, de är direkt elaka mot henne. Men han har valt sin sambo före sina barn. De är vuxna och han anser tydligen inte att de skall bestämma hans liv. Jag visste att de inte gillade mammas väninna, men att de har varit så elaka visste jag inte om.
Nej, barnen går inte alltid först. Så länge barnen inte är vuxna, så har man alltid ett ansvar att se till att de har det bra, men inte på andras bekostnad. När de blir vuxna, så får man umgås på vuxet sätt. Dvs respektera varandra, men itne bestämma över varandra.
Min sambos ex sambo gillas inte av sambons barn, de vill helst inte ha med honom att göra. Men de är så kloka så de respektera att deras mamma älskar denna man (men ingen förstår varför, han är verkligen knepig). De kräver inte att gå först.
