Jag hade en hemsk förlossning med mitt första barn som slutade med akut snitt. Jag mådde verkligen jätte dåligt efter förlossningen, blev sjukskriven under första månaden och blev tvungen att börja äta medicin mot panikångest. Nu har jag fått veta att jag är gravid igen och är jätte glad samtidigt som det skrämmer mig nå fruktansvärt.
Någon annan som har känt så här eller har något bra tips på hur man kan tänka för att det ska kännas lite bättre?
Ja jag har tänkt att ta upp det med barnmorskan men jag känner att ingen lyssnade på mig sist och nu har jag dåligt förtroende för de på förlossningen. Jag sa specifikt till dem att om den skulle sluta i snitt så vill jag absolut inte ha morfin då jag blir sjuk av det, detta stod både i mitt brev till förlossningen och barnmorskan skrev det i min journal. Jag fick tre morfin sprutor innan dem lyssnade på mig! detta gjorde att jag spydde mig igenom första månaden fick tillbaka min panikångest som jag inte känt av på över ett år (minst).
Okey förlossningen blev ganska turbulent och jag förstår att de gjorde allt de kunde jag tycker alla som hjälpte mig var jätte bra förutom detta med morfinet. Jag tror min största skräck är att det ska bli snitt igen!
Jag fick ett stort barn han vägde nästan 4,5kg och kom inte ut trots att jag var helt öppen och jag har blivit lovade extra ultraljud i slutet av graviditeten det är väl det enda som känns bra just nu..
Nej jag har ingen gjort det då det inte finns dokumenterat att jag inte tål det, jag har tyvärr tidigare erfarenhet av droger (en dum period i tidiga tonåren) och jag höll på att dö efter att jag hade tagit opiater men de visste inte då vad jag hade reagerat på. Men jag berättade om det här för min barnmorska och hur rädd jag är för allt som får mig att bli "påverkad" och hon skrev det i journalen, jag förstår inte hur de kunde missa det? eller om de inte brydde sig.. Jag var inne på förlossningen i över tre dygn så det är ju konstigt om det skulle blivit missat...