Mångkulturalister se hit!

Som jag ser det är det upp till och var och en att göra som det passar den personen bäst, så länge lagarna respekteras. Om man längre fram vill ändra en lag, så kan man  ju alltid försökta göra det i vanlig demokratisk ordning.

Ingen försöker få dig att sluta fira midsommar och istället fira persiskt nyår. Men det ska stå fritt till mig som finne att dricka sima på valborg, eller för mina brasilianska vänner att prata portugisiska med varandra.

Mångkultur handlar inte om att "alla måste byta med varandra". Det handlar om att vi kan leva sida vid sida trots olika kulturer. Jag kan bo i Sverige som dubbel medborgare, tvåspråkig, med finska matvanor, lyssna på finsk musik och kryssa över till Åbo då och då. Jag är född här, men är BÅDE svensk och finsk. Och det står mig helt fritt att ta inspiration från andra kulturer: lyssna på amerikansk musik, studera japanska, dansa indisk dans,  smaka arabisk mat. Om jag vill, det vill säga.

För att inte tala om att Sverige aldrig varit en monokultur heller. Vi har haft samer, finnar, judar, romer, tattare etc här väldigt länge. Och skåningarna har ju lyckats integrera sig ganska väl i Sverige, så varför skulle det inte gå för andra folk? Dessutom har nog frivilligt invandrade större chans att VILJA anpassa sig än ockuperade snapphanar.

Eller menar du att alla folk borde ha ett eget land, och ifall två folk överlappar varandra geografiskt, så bör folk tvingas att flytta? Nationalism kallas det. 

Så du menar att influenser som att dricka sima på valborg är något som skulle vara vanligt utan finnar i Sverige? Eller att det bara är en slump att de flesta lärarna och eleverna inom klassisk indisk dans i Sverige har ursprung från Sydasien?

Och när det gäller överlappningar:
Norrland bör alltså delas upp i olika nationer: en del som tillhör Sverige, en del för samerna, en del för tornedalingar, en del för finnar? Hur skulle detta praktistk gå till? Skulle samerna behöva flytta från områden där vanliga svenskar är i majoritet, till speciella samebyar? Skulle svenskar behöva flytta från fjällen till något mer typiskt svenskt?

Är det okej att tvinga folk att flytta, bara för att dela upp dem efter språk, kultur, vanor? Även om de är födda där?

Det tycker inte jag.

Och Sverige är inte trångt. Vi har en låg befolkningstäthet jämfört med många andra länder. Och väldigt många invandrare söker sig till Frankrike, Malta, USA, Kanada, Storbrittanien etc etc. Såvida de inte söker asyl från närmaste grannland helt enkelt.

Mångkulturalismen handlar inte om att dela upp samhället. Det är du, nationalisten, som vill dela upp baserat på kulturell tillhörighet. Människor med ena modersmålet ska bo separat från människor med andra modersmålet. Jag anser att människor kan bo tillsammans.

I Indien finns, beroende på hur man räknar, 22-250 olika språk. Flera olika religioner och etniska grupper. Klädstil, matvanor och värderingar skiljer sig också åt. Tycker du att Indien bör styckas i delar, eftersom många kulturer samsas i samma nation?

Just ja, många svenskar spred en massa rykten om greker och finnar som kom hit på 60-talet. De skulle aldrig passa in i svenska samhället med sina konstiga vanor tydligen. Men numera så är de integrerade. Min mor har levt här i 25 år, talar svenska, är aktiv i föreningar, älskar Stockholm. Skillnaden är att då fanns det fler jobb i Sverige. Med dagens globaliserade kapitalism så flyttas jobb från dyra Sverige till låglöneländer, vilket leder till arbetslöshet här. Och som sagt, undersökningar tyder på att det inte är nationaliteten som gör en brottslig: det är klassproblematik. Fattigdom, isolering, diskriminering kan få vem som helst att göra desperata saker.

Svara mig:

Vilka kulturella element är det som är skadliga?
Är det rätt att skada och tvinga folk för nationalismens skull?
Vad är det som tyder på att motsättningarna kommer bli värre?
Vad är din definition på mångkultur?

Så du ignorerar helt enkelt den mångkultur som uppstår av sig själva, eller kultur som inte beror på etnicitet? Det är ett enögt sett att se det på. Jag är hedning och har alltså en annan kultur än de flesta sekulära/kristna svenskar. Men du kan inte heller förneka att nordisk hedendom har ett ursprung i bl a Sverige. Är jag en risk för majoritetskulturen? ;)

Och jag anser det är bra att Sverige tar emot många flyktingar. På så sätt hålls jordens befolkning i mer jämn koncentration. Annars skulle länder så som Sverige och Italien ha en minskade befolkning, medan befolkningen i Indien, Kina, Nigeria etc skulle öka. I Finland finns många rasister tyvärr, även mot inhemska grupper så som romer.

Finns stora kulturer som inte har någon egen nation. Romer, kurder, finlandssvenskar, koptiska kristna exempelvis.

Som jag ser så vill du begränsa folks frihet. Folk måste bli fullständigt assimilerade för att få flytta någonstans. Så en svensk som inte riktigt trivs i Sverige och flyttar till exempelvis Japan, måste alltså sluta laga köttbullar och ärtsoppa, bli buddhist och aldrig mer tala svenska? Varför inte en kompromiss? Antingen kan han stanna i Sverige och importera saker från Japan, så som böcker, film, lära sig språket på kurser... eller så kan han flytta till Japan och behålla en del svenskhet: så som att fira påsk och laga ärtsoppa. Finns ju ändå inget sådant som en ren kultur, så varför försöker du få folk att begränsa sig och sina möjligheter?

Det du är ute efter att jag, med finsk bakgrund, borde välja och bli antingen modell-svensk för att bo här, eller flytta till Finland (där jag aldrig bott) och bli helt och hållet finsk?

Finnarna är anpassade, men jag skulle inte säga att det hänt utan samhällets hjälp eller att de är totalt assimilerade. Finska lärs ut som hemspråk, finska är ett officiellt minoritetsspråk i Sverige (tillsammans med ex samiska och romani chib), finns finska skolor, finskspråkiga tidningar och kaféer som serverar karelska piroger.

Men inte kraschar samhället pga det?

Jag skulle vilja hävda att kännetecknande för svensk kultur är inte motstånd mot förändring och skepsis mot invandrare, utan att Sverige (mer än andra länder) tycker om att ta in utländska saker så som maträtter, högtider, musik osv. Så har det varit länge, speciellt i Stockholm och andra storstäder.

Frågan är om du då passar in i svensk kultur? Eller ska du flytta till ett mer nationalistiskt land kanske?

Men den fiktive svensken som inte känner sig hemma i Sverige kanske stör sig på vissa saker i svensk kultur (exempelvis arbetsklimat eller politk`?) men tycker om andra svenska saker, så som svenska högtider och språket.
'
Varför vore det orättvist att känna samhörighet med två olika länder? Är det så att du, som jag gissar är "helsvensk", är avundsjuk på folk som känner sig hemma i både Sverige och andra platser?

Och att du menar att romer, kurder etc helt enkelt borde sluta med sina egna traditioner är befängt. Har du ingen medkänsla för andra människor?

Vad är det som är orättvist med invandring eller mångkultur? Din kultur försvinner ingenstans bara för att jag firar valborg med friterat bröd, eller för att din granne fastar på Ramadan. Vad ger dig rätten att lägga dig i andra människors liv, och besluta om vad som hör hemma var?

JA.

Det hjälper inte att dra alla invandrare över en kam, däremot finns en mängd andra saker man kan göra. Bättre SFI? Arbetsmarkandsåtgärder? Tydligare information? Ja, jag är ingen expert. Men de flesta invandrare sköter ju sig uppenbarligen. Att hålla på och tjafsa om att det är "principiellt fel" att dricka sima på valborg eller lyssna på utländsk musik är ju skrattretande.

"Invandrarkritiker" som TS kan ju alltid försöka på ett demokratiskt sätt få igenom sina åsikter. Men "majoritetskulturen" håller inte med honom. De flesta svenskar tycker om religonsfrihet, och i det ingår även muslimer, sikher etc. De flesta svenskar blir förbannade varje gång något barn med handikapp utvisas. osv.

Det finns svenska saker, det finns finska saker osv, men ibland flyter de inte i varandra. Ungefär som att försöka särskilja mellan "gammal" och "ung", det finns en massa människor mitt emellan. Ändå kan vi säga att någon är ung. Men kategorin är inte helt enkel, var gränsen går varierar för olika personer.

Du tror inte romer, finlandssvenskar eller kurder har gemenskap utan en nation? Jag och min släkt har en massa gemenskap, trots att vi bor uppdelade i två olika länder. Det är ganska enfaldigt att tro att en nation och någonslags likriktad kultur krävs för att uppleva gemenskap.

Ta sen ett exempel på svenskar, i sverige, svensktalade och allt det där... men som ändå inte känner gemenskap? Exempelvis människor med asperger, som ofta har problem med att känna igen i "vanliga människor". Där handlar det inte om kultur, utan om neurologi, men den neurologin kan ge upphov till en slags subkultur i sig, när många aspies möts. Ska de kanske försöka köpa loss en bit land och skaffa sig en flagga?

Du förstår hur larvigt det är. Människor är individer. Det bästa vi kan göra är att låta dem uttrycka sin kultur. Geografi överenstämmer inte alltid med identitet, kultur eller gemenskap.