• Sweet life

    Hur göra för att det ska bli så smidigt som möjligt??

    Jag och mannen jag träffar har bestämt oss för att flytta ihop. Han har två underbara barn, två tjejer på 3,5 och 12,5...

    Minstingen är väldigt lätt att ha å göra med då jag är van med småbarn sedan tidigare. Men den äldre, jag är ingen vana av att bo/leva med ett så pass stort barn. Och jag förväntas ju vara en vuxen som hon kan (om hon vill) få stöd och trygghet hos...

    Hur ska vi gör det här så smidigt som möjligt för alla parter? Jag vill ju absolut inte tränga mig på. Men jag kan ju inte heller vara den som gömmer mig och är tyst?!

    Kom med råd, tips och vad som! För jag är heeeelt ny på det här!!

  • Svar på tråden Hur göra för att det ska bli så smidigt som möjligt??
  • Sweet life

    Jo självklart, har har pratat med barnen väldigt mycket om det här. Och vi har även umgåtts tillsammans väldigt mycket. Jag kan väl vara lite orolig med tanke på att vi inte träffats speciellt länge, men vi vill satsa 100 på det här och eftersom vi annars bor 10 tals mil ifrån varandra så är det här vad vi vill göra...

    Ska kanske tillägga att jag är ganska mycket yngre än honom, typ 16 år...

  • Sweet life
    Iam skrev 2011-09-18 16:45:49 följande:
    Mitt tips är att du ska vara dig själv, och vara lyhörd inför barnen. 
    Låt er relation växa i den takt dom är bekväma med.

    Samtidigt vill jag även säga att det kan vara bra för dig att på förhand ta reda på hur din sambo är som pappa.
    Har ni samma syn på uppfostran?
    Hur hanterar ni konflikter?
    Kommer han att stå bakom er relation när ni väl bor ihop som en familj?

    Det är inte lätt att starta en ny familj där en gammal redan finns.
    Mycket rollsökning och mycket utmaningar och enda sättet att klara det är att du och din sambo står bakom varandra i vått och torrt.

    Lycka till! 
    Tack för tipset! Det uppskattas verkligen!

    Ja, vi har diskuterat det här mycket och vi är väldigt lika, tänker väldigt lika i såna här frågor... I mina ögon är han världens bästa pappa till sina tjejer, jag har både träffat bra och katastrofpappor och den här killen är ett pappageni! :)
  • Sweet life

    Nu har vi berättat för barnen att jag ska flytta in. Dem vart överlyckliga båda två...

    Deras pappa talade tydligt om att det jag säger gäller lika mycket som det han säger och att bara för att jag inte är deras mamma betyder inte det att dem inte behöver lyda.

    Så om två veckor går jag från en liv som ensamboende student på 25, till sambo med två barn varav ett varannan vecka...

  • Sweet life
    FrökenKanSjälv skrev 2011-09-26 17:11:12 följande:
    Glöm inte att diskutera ekonomiska frågor. Ska du betala hälften av boende och mat eftersom ni är två vuxna, eller ska han betala 3/4-delar eftersom han är ansvarig för tre personer? Den uppdelningen är inte självklar, alla har sin egen åsikt i frågan.

    Det är också bra att ha pratat om ansvarsfördelningen när det gäller hushållsarbete. Ska ni dela lika på allt? Eller ska ni bara dela lika på mat, disk, tvätt och städning medans han sköter allt som rör barnen? Har han tänkt att du ska lämna/hämta på förskolan eftersom du ändå bara är hemma och pluggar (enligt lagen har barnet rätt att vara på förskolan de tider som föräldern arbetar, sambons tider räknas inte)?

    Det finns mycket man kan bli osams om eller känna sig orättvist behandlad för! Inget roligt att gå runt och känna sig som en gratis hushållerska/barnvakt.
    Tack för ditt svar! :)

    Igår satte vi oss ner och diskuterade upplägget och tänkte dela med mig lite här så får jag se vad ni tycker.

    När det kommer till det ekonomiska så kör vi systemet att alla kvitton på gemensamma inköp sätts upp på kylskåpet och sen räknar vi igenom varje månadsslut och delar på 4. Jag betalar 1/4 av all mat och sen betalar jag självklart det jag vill ha utöver. För mig behöver inte ekonomi bli krångligare än så. I mitt förra äktenskap var bråk om pengar det som tillslut ledde oss till skilsmässa och så vill jag inte få det igen. Så klara tydliga riktlinjer gillas skarpt!

    Jag kommer från en stor familj där man hjälps åt med allt. Städ, disk, mat, köra barn till höger och vänster. Den åsikten har även han, även om han tar huvudansvaret för barnen och deras prylar. Jag har erbjudit mig att hämta tidigare/lämna senare de dagar jag har hemstudier OM jag inte har en hemtenta som måste skrivas eller pluggar till salstenta. Jag anser inte att barn ska behöva vara på förskolan 7-18 varje dag och därför är det för mig en självklarhet. Vi är en familj, en familj som består av en mig, en pappa och hans två barn. Hade jag inte velat ta ansvar över barn hade jag aldrig klivit in i den här relationen!

    Just nu är jag mest orolig över att den yngsta tjejens mamma kommer tycka att jag tar över för mycket. Därför kommer jag ligga lågt i början, bara tillrättavisa om jag anser att det har gått för långt. Den äldsta tjejen har flyttat till honom på heltid (förutom varannan helg) från sin mamma. Och hon saknar helt rutiner och regler och har fått göra som hon velat tidigare. Så det kommer garanterat bli mycket bråk och skrik från hennes sida när hon får ta del av de husregler som börjar gälla om någon vecka...

    Är det förresten bra att inför regler samtidigt som jag flyttar in, eller ska man vänta med dem ett tag? Vi är lite kluvna där...
Svar på tråden Hur göra för att det ska bli så smidigt som möjligt??