Fler i samma situation?
Här har du en till som går igenom liknande problem. Vi har ett barn men vill ha ett till, vi har fösökt i 5 år utan framgång. Sökte hjälp 2008 och provade då pergotime, åt det i ett år men utan resultat. Jag orkade inge mer då så jag försökte gå ner i vikt och lyda allas råd om att tänka på annat. I januari började vi gå hos vår läkare igen, jag provade då hormonsprutor, äggen växte lite men sen fick jag mens. Jag fick rådet att gå ner mer i vikt och i måndags började jag med sprutorna igen, fick även veta att jag har en underproduktion på sköldkörtelhormoner så nu äter jag levaxin. Tycker att det börjar kännas rätt så hopplöst! Varför gick det en gång helt naturligt och nu inte alls? Jaag är så trött på folk i min omgivning som säger att jag ska vara glad att jag åtminstone har ett barn...visst det är sant att man ska vara glad för det man har och tro mig: jag älskar min dotter mer än livet självt men jagh känner samtidigt att jag har ännu mer kärlek att ge! Jag vill såklart kunna ge min dotter ett syskon och att min man ska få bli pappa igen för han älskar verkligen att vara pappa, på samma sätt som jag älskar att vara mamma. Jag känner mig så misslyckad!