Orolig 3-åring

Jag tycker att det låter som en högst normal liten treåring åt det lite känsligare hållet. Vissa barn är helt enkelt känsligare än andra och tycker om när tillvaron är förutsägbar. Mitt äldsta barn har också alltid varit känslig för förändringar och nyheter (nya människor, nya platser, nya rutiner osv) och är på många sätt ett barn man fortfarande behöver vara lite extra varsam med och förbereda noga inför förändringar. Att få ett syskon är en väldigt stor omställning naturligtvis. I en tid av omställning kan barn (särskilt den känsliga typen) fästa sig extra noga vid ritualer eller att vissa saker består, hon söker (med gosedjuren tex) något beständigt i en föränderlig värld. Oroa dig inte för att något är "fel", utgå ifrån hennes behov och se till att hon får det så tryggt och föutsägbart det går så kommer hon att gradvis att bli bättre och bättre på förändringar.

Visst är det så, klart man har en tendens att oroa sig för det finaste man har 
Jag vet inte om man kan säga att han har "kommit ur" oroligheten. Han är sju nu och det är väldigt stor skillnad om man jämför med när han var yngre, han klarar förändringar ganska bra och har inga problem i skolan på något sätt. Men han är fortfarande lite känsligare än många jämnåriga och vill gärna få en möjlighet att förbereda sig på förändringar och nyheter. Jag skulle tro att han alltid kommer att vara så och det är ju inget fel med det.