LoPax skrev 2011-09-11 11:45:20 följande:
Något jag reagerar på är hur ofta man pratat med de som har barn och som:
Är helt ointresserade av barnen Är helt oengagerade i barnen Skaffat barn för "det var väll dags" Som skaffat barnen för att rädda sin relation Som skaffat barn för alla andra har ju det Och på något vänster ska vi som inte skaffar barn vara de "konstiga". Jag har vänninor som drömt om att bli mamma sen de själva var barn. Sen så har jag de som aldrig tänkt skaffa barn, men när de träffat rätt man skaffat barn ändå. Sen så finns de som bestämt aldrig ska ha barn. Personligen har jag aldrig vart intresserad eller tänkt att "å vad mysigt det hade vart". Kanske den dagen kommer. Men jag anser att man inte ska skaffa barn om man inte uppfyller vissa grundkrav..
Precis så här tänker jag också.
Jag kommer OM jag lägga ner min själ och mitt hjärta i dem på precis samma sätt som jag går in för allt annat jag beslutat mig för.
Tror dessutom att jag kommer vara mer redo för rollen som förälder än många av de som "vill" ha barn eftersom jag inte på något sätt inbillar mig att livet kommer bli bättre per automatik och vara en dans på rosor så fort jag skitit en melon med fittan...