Flickan och kråkan skrev 2011-09-01 13:45:53 följande:
Jag tror på att ge barnen så många möjligheter som möjligt, att låta dem prova på allt och själv vara öppen i sinnet så att säga. Jag gillar själv idrott och är lärare i svenska och SO så det är också sådant som ligger mig varmt om hjärtat vilket självklart påverkar min fostran, men samtidigt har jag två pojkar som är totalt olika. Den äldsta är inte särskilt motoriskt lagd och ointresserad av av bollar och klättring och att hoppa i lera och vattenpölar.....och det vill jag respektera. Jag vill stärka det faktum att han struntar i vad andra gör och helst tittar på fjärilar och försöker klura ut vad det står på skyltar etc. Lillebror rullar gärna runt i vattenpölar, klättrar och kastar och sparkar boll. De har olika personligheter och som jag känner nu så är det enda jag verkligen vill forma är deras självkänsla.....och det är ju inte en liten uppgift
.
Jag har två pojkar också och de har jag låtit klä ut sig i prinsessklänningar och haft hur mycket rosa och tjejigt som de vill.. men det blir inte riktigt samma sak tyvärr, en grabb blir alltid behandlad på ett annat vis och även om den ena pojken är lite blygare än den andra så är han iaf inte mesigt tjejig.. Förstår Du vad jag menar..
Det är så himla svårt och jag vet inte alls hur jag ska förhålla mig till det eller hur jag ska uppfostra henne.. jag sliter mitt hår faktiskt.
