Inlägg från: Nenne666 |Visa alla inlägg
  • Nenne666

    Omplacerar du din älskade hund om ditt barn visar sig vara allergisk?

    Idag behöver man inte alltid omplacera sina djur, utan man kan välja att medicinera sina barn ist.
    Tillhör du den typen av förälder som behåller sina djur till priset av ditt egna allergiska barn?

    Vi misstänkte och va oroliga för att min mellanson ev. skulle vara allergisk mot hundarna, vi ville testa för att vara helt säkra innan ett beslut fattades hemma hos oss.
    På allergimottagningen ställde jag en mängd frågor och uttryckte min oro och mitt hopp över att min son inte skulle uppvisa någon form av djurallergi, för helst så skulle jag vilja ha hundarna kvar.
    Men självklart inte till priset av våran son.
    Då svarade hon på allergimottagningen att många föräldrar väljer att medicinera sina barn framför att göra sig av med djuren, detta är ganska vanligtFörvånad. Hon uttryckte att hon blev glad för att jag resonerade så sunt i att omplacera djuren till förmån för vår son
    Eeh, sunt?
    För oss va detta självklart...även om det skulle va med sorg i hjärtat.
    Barnen går ju för sjutton först.

    Detta har fått mig att fundera på vad det är för jävla djurmänniskor som inte gör sig av med katt och hund och ist väljer att medicinera sitt barn. Så jävla sjukt.
    Vi diskuterade frågan fram och tillbaka och hon höll med om att dessa föräldrar inte hade alla hästar hemma men inte kunde ge uttryck för det i den här typen av möten. Utan hon är tvingad att erbjuda detta alternativet, även om det stod henne emot.

    Nu undrar jag hur ni ställer er i frågan om det skulle uppstå i er familj eller hur ni gjorde när det stod klart att något barn har blivit allergisk?

  • Svar på tråden Omplacerar du din älskade hund om ditt barn visar sig vara allergisk?
  • Nenne666
    ShutUp skrev 2011-08-31 11:59:22 följande:
    Går de att medicinera så ser jag ingen andledning till att omplacera mina hundar. Varför är de så fel att medicinera TS? Om barnet har en lindrig variant av allergi så tycker jag att man ska behålla sina djur.
    Om det absolut inte finns några andra alternativ än att medicinera så ska man göra det-självklart. Men i den här frågan så finns det ett alternativ där barnet slipper utsätta sin kropp för onödiga påfrestningar, nämligen att omplacera sitt djur.
    Mediciner är inget man ska leka med, heller inte allergier som kan förvärras eller göra barnet beroende av för att kunna vistas i sitt egna hem.
    painfulpleasure skrev 2011-08-31 11:56:14 följande:
    Nej.

    Om barnet visar sig vara allergiskt, vilket är mycket troligt då jag är pälsdjursallergiker och väldigt många andra i min släkt, så får man lösa det på andra sätt.

    Trots att jag avskyr att bo i hus skulle jag faktiskt kunna tänka mig det för att fortsätta ha hund.
    Då kan man bygga ett hundhus med hundgård så får hunden bo där.
    Då kan jag fortfarande träna och tävla och jag behöver inte leva utan hund.

    För övrigt så tycker jag inte att det är fel att medicinera barnen om det får dem att må bättre.
    När jag var liten fanns det inget sådant alternativ så jag fick vara lite sjuk hela tiden och jag förstår min mamma att hon inte gjorde sig av med hundarna. 

    Bor man på landet och barnet blir allergiskt mot allt som växer ute väljer nog de flesta att medicinera framför att flytta in till stan. Stackars barn! Not... 
    Jag tycker det är helt underbart att jag och mina barn har fått möjligheten att kunna ha djur och få ta del av dessa. Men inte till priset av att någon av mina barn ska gå 'småsjuk' (ditt uttryck) pga att dom blir allergiska i sina egna hem.
    Hemmet är mina barns fristad och trygghet och ska inte behöva påfresta sin kropp och mående i onödan. Kan man undvika det så ska man försöka göra allt man kan för att nå dit.

    Är man vuxen så får man fatta vilka beslut man vill...men att tvinga sina barn till den här påfrestningen pga av mitt ego...nä.
    Så funkar ju inte jag.

    Det är tom såpass illa att jag undrar hur sjukvården kan ställa sig positiv till detta.

    Den frågan ställde jag den gången jag besökte allergimottagningen. Då fick jag svaret att det är bättre att man erbjuder detta eftersom det finns föräldrar som inte omplacerar sina djur ens om det inte hade funnits mediciner.
    Detta va deras sätt att underlätta för barnen på ett sätt som deras föräldrar inte va berädda att göra för sitt barn.

    Ja, jag tycker det är skruvat.
  • Nenne666
    borgis3 skrev 2011-08-31 12:00:55 följande:
    VI FICK OMPLACERA VÅR HUND NÄR SONEN VISADE SIG VAR ALLERGISK.. Vad vi inte visst då och vet nu är att det växte bort och nu har vi en ny hund och han visar inga tecken på allergi , gjorde inte heller innan vi skaffade den .. Provade hemma hos vänner först .....  Allergin hade med hans förkyldningsastma att göra och det växte bort båda sakerna som tur va ..  Nu är ju inte alla lika lottade som vi men ni gör vad som känns rätt för er ...
    Det va förkylningsastma som min son hade den gången vi besökte allergimottagningen. Det va därför jag va orolig för en eventuell allergi, men fick i samband med det reda på att det inte rörde sig om allergi, utan astma som kom pga av förkylningen som han satt på.
    Tack och lov fick vi reda på det i tid.

    Och nu är han 8 år och har inte märkt av någon astma sedan flera år när han vart förkyld, så det har växt bort här medSkrattande
  • Nenne666
    anayia skrev 2011-08-31 12:09:20 följande:
    Hur jag skulle göra med barn vet jag inte eftersom jag inte vill ha några. Men jag valde att medicinera mig själv istället för att göra mig av med katterna och det har fungerat jättebra. Min kropp har vant sig vid katterna och jag behöver aldrig äta några mediciner längre. Vid jättesvår allergi bör man givetvis omplacera men vi lättare besvär tycker jag man kan testa att få det och funka innan man gör sig av med djuret.
    Sen tycker jag det är skillnad att man som vuxen beslutar att man vill medicinera sig.  Det hade jag oxå gjort om det bara rörde sig om mig, eller om min karl valde att medicinera sig (utan påtryckningar från mig eller annan utomstående), för då är man vuxen nog att fatta egna beslut om sin kropp. Men barn är inte det.
  • Nenne666
    painfulpleasure skrev 2011-08-31 12:23:53 följande:
    Jag tycker att det är helt fantastiskt att det finns hjälpmedel som underlättar för människor att få känna på glädjen att bo tillsammans och vistas kring djur.
    Hade det funnits när jag var liten hade jag tagit mediciner med glädje för att bli av med hundarna var det hemskaste som kunde hända i min värld.
    Jag låtsades till och med att inte känna något för att mamma inte skulle göra sig av med dem.

    Jag är ju fortfarande allergisk men det är inget jag bryr mig om. Hundarna betyder mer för mig.
    För mig skulle det därför vara helt omöjligt att välja mellan barn och hundar.
    Det finns ju alternativa lösningar till omplacering och mediciner. 
    Tack och lov för det.
    Jo, det är inte utan att det skulle innebära en fruktansvärd sorg för alla parter i vår familj också om vi tvingades fatta ett sådant beslut som att omplacera våran älskade hund. Men min oro för att försvåra mina barns hälsa skulle väga mer och det kan tex inte min 8-åring lugna mig i. Jag tycker oxå att det är ett helt fantastiskt att det finns hjälpmedel, men skulle enbart utnyttja sådant som mediciner då det inte finns något annat alternativ. Vilket jag tycker att det gör här.
  • Nenne666
    anayia skrev 2011-08-31 12:46:30 följande:
    Ja fast många gånger är det nog bättre för barnet om djuret får vara kvar. Tror aldrig jag hade förlåtit mamma om hon gjort sig av med våra djur när hon mistänkte allergi hos mig och min syster.
    Kanske det.

    Men om din mamma hade beskrivit att oron för dig och hennes kärlek för dig vägde mer än Pluto, så hade du kanske förstått, om inte annat som vuxen.

    Det där är nog inte helt enkelt att sia om.

    Mina barn skulle må apdåligt om jag va tvungen att omplacera, men då hade jag om och om igen förklarat varför. Jag tror att mina barn hade tagit det till sig...till slut.
  • Nenne666
    anayia skrev 2011-08-31 12:56:40 följande:
    Det gjorde hon och jag tycker fortfande att det var korkat av henne att tvinga oss att göra allergitester och ständigt gå runt och oroa oss för att djuren skulle tas ifrån oss.
    Det hade kanske inte spelat någon roll hur din mamma än vände och vred på det helaObestämd
  • Nenne666
    MammaTillDomFinaste skrev 2011-08-31 13:18:10 följande:
    oj, en sådan svår fråga. naturligtvis går barnen alltid först. MEN. om de är lätta symptom så tycker jag inte medicin är så farligt. just för att om mina barn skulle bli allergiska så är de troligen efter mej, å min allergi växte bort med åldern. vi hade draghundar som bodde ute, så de funkade att behålla trots allergi hos alla barn, och vi växte alla iftån det. jag har nu 3 hundar å en katt. min ena bror har 2 katter, å den andra brodern har katt å hund. så vi är alla utan problem, och blev de redan i mellanstadiet om inte tidigare. 
    Jag är inte helt hemma på allergier, äger inte överdrivet mycket kunskap om det där.
    Men vad jag har hört tidigare och enligt vissa inlägg i den här tråden beskrivs det att man kan förvärra allergin om man utsätts för ständiga påfrestningar.
    Om detta vore en sanning så är det en fråga man absolut skulle ta i beaktning och fundera på om man vill riskera.
  • Nenne666
    HappySus skrev 2011-08-31 13:08:25 följande:

    Till alla er som svarat att ni skulle behålla era djur... Hur kan man sätta ett djur framför sitt barns hälsa??? Det är ju f-n inte klokt! För mig säger det att man älskar djuret mer än barnet.


    Jo, jag upplever dessa val som rätt egoistiska och där man inte sätter barnets hälsa främst.

    Jag kan tom tycka att man använder barnens vilja att behålla djuren som ett svepskäl till att ist ta ett vuxenansvar och samtidigt leva ut sin egoism.

    Det låter säkert hårt att jag funderar i dessa banor, men...Obestämd
  • Nenne666
    painfulpleasure skrev 2011-08-31 15:49:30 följande:
    Du tror inte att det finns fler alternativ än just omplacering?
    Varför måste allt vara så svart eller vitt?

    Jag skaffar inte hund för att sopa den under mattan när det inte längre passar.
    Jag vänder ut och in på mig själv och mitt liv för att kunna ha den kvar.

    Det betyder inte att jag älskar djuret mer än vad jag kommer att älska mitt barn.
    Det betyder att jag värderar dem båda lika högt. 
    Det tror jag dom flesta gör, vänder ut och in på sig själv och kikar på alla alternativ, väger fördelar mot nackdelar osv.
    Vet man med sig att man inte kan ha hunden i tex hundgård och att medicinering eventuellt kan innebära att allergin försvåras så blir det för väldigt många väldigt svart, men rätt självklart.
    För alla är det tydligen inte så.. Och vissa vet redan innan (av någon anledning) att det inte kommer bli värre än det är, så då får ni la tuta och köra.

    Jag tillhör iaf den kategorin där min hund får flytta till en ny familj (inom kretsen, så långt vet jag iaf).
Svar på tråden Omplacerar du din älskade hund om ditt barn visar sig vara allergisk?