Hur mådde era barn som föddes v 34-36

Min dotter är född i v. 33+6. Hon mådde mycket bra och hamnade i värmesäng på neonatal. Hon fick lite hjälp med andningen och sondades den första veckan, men ganska fort började hon amma och snart orkade hon äta fulla mål. Amningen fungerade bra redan från början, jag fick pumpa ur och gav till neo.
Hon var ganska stor, vägde hela 2500g. Men det är ju inte vikten som är avgörande utan hur lungorna är utvecklade.
Nu är hon sex år gammal och hon är väldigt hyper. Det kan ju bero på andra saker än förtidig födsel, annars har vi inte upptäckt några andra fel.
Vi var inskrivna på neo, i tre veckor men fick åka hem efter två.

min dotter foddes 35+3, va pa neonatal i 36 timmar innan hon kom ner till mig pa avdelningen. hamna pa neo natal for att hon hade lagt blodsocker. sa andades utan problem och ammning gick bra, fick pumpa o ge top up med flaska for hon fick inte lov och amma i mer an 20 min och sa for 3 veckor fick jag extra kalori pulver a lagga i top uppen, men efter det sa va det bara amning som gallde. hon var bara 2180gram till 49 cm lang. hon ar idag fullt frisk 18 manader, e valdigt framot och det e ingen som ens kunde gissa att hon kom fortidigt. har bara haft en antibiotica kur och har inte varit sjuk sa mycket generellt heller.

Min dotter föddes i v 34+5 hon var 47 cm lång och vägde ca 2800gram.
Hon mådde toppen när hon kom ut och vi åkte hem efter 3 dagar.
I början var det lite trögt med amningen och hon ville inte riktigt äta ordentligt så där fick vi kämpa på. Hon är fortfarnde ganska liten i maten än idag och hon är 1,5 år. Hon har otroligt mycket energi idag och är en bestämd liten dam  =)

Min son föddes i vecka 35+0 . han vägde 2005 gram. Vi var inskrivna på neo i 2 veckor. Han var fullt frisk, anledningen att vi var inlagda var att han var för trött för att äta själv så vi fick sondmata honom. Efter ca 1,5 vecka började han äta själv och ganska snabbt efter det fick vi åka hem. Nu är han snart 7 veckor och väger ca 3800. Så det går fort framåt :)

Lägger till

Min tjej föddes i v 36+0, inte så mycket för tidigt alltså. Hon vägde 2,9 och sondmatades första dygnet, annars fick hon ingen särskild support. Hon hade en värmesäng dock. Vi hade inga problem alls, amning funkade direkt och vi var bara kvar på neo i 5 dagar, (mest för att vi var på semester och hade en lång resa hem - hade vi varit hemma hade vi nog åkt tidigare).

min dotter föddes i v.35+3 och vi hamnade på vanlig bb. låg kvar några dagar och åkte hem en dag sedan tillbaka igen för hon gick inte upp i vikt tillräckligt snabbt. amningen funkade inte hon var otroligt trött koppmatades sen flaska och amning men amningen gick inte bra sen. hon mår bra idag är snart nio månader väger 9 kg..
var 2750 när hon föddes

Mitt första barn föddes i vecka 36+3. Han var tillväxthämmad och vägde 2095 g (-25%) och var 46 cm lång.
Han var inskriven på neonatal i åtta dygn. Han låg på värmebädd, solade och sondmatades. Han blev utskriven och fick åka hem, när han kunde hålla värmen själv och gick upp i vikt på fri amning.

Mitt andra barn föddes i vecka 35+3. Han var också tillväxthämmad och vägde 1510 g (-44%) och var ca 40 cm lång.
Han var inskriven på neonatal i 33 dygn. Han låg på värmebädd och sondmatades. Efter 16 dygn kunde han hålla värmen själv och fick komma hem med hemsjukvård. När sonden togs bort, blev han utskriven. I samband med att sonden drogs lade jag ner amningen och gick över till att ge ersättning.
När han var 1,5 månad upptäckte jag att han hade ljumskbråck, något som kan drabba prematurer. Han opererades en vecka senare. En månad efter den första upptäckten, såg jag att han hade fått tillbaka ljumskbråcket så en månad efter första operationen blev det en ny operation.

Pojken är född 34+0. Han fick sola, ha värmemadrass och sondades. Låg även i respirator i 12 h. Vi var inskrivna i 3 veckor. Amningen kom aldrig igång ordentligt,han orkade inte suga. så efter 2.5 vecka började jag pumpa och ge på flaska. När han var 1.5 månad fick han ersättning på heltid.

Sonen föddes i v. 34+5 har jag för mej, 34 + nåt var det iaf.
Han vägde 2650 och var 47 lång.
Enda felet han hade var att han fick gulsot så han fick sola en par dagar. Amningen funkade som det skulle från första början och han gick upp i vikt som han skulle. Vi låg på sjukhuset i en vecka innan vi fick fara hem.
Någon orsak till att han kom för tidigt fick vi aldrig, han var väl färdig bara helt enkelt.
Skulle han ha varit lite större så kanske jag inte skulle ha fått ut honom heller, han höll på att fastna i bäckenet och hjärtljuden gick ner men precis när dom började prata om sugklocka så gick han genom. Så kanske det annars var kroppens sätt att få ut honom?

Tack så mycket för era svar! Då behöver jag inte oroa mig för om de behöver ta ut min skrutt i förtid.

Vår son är född i v 35+2.
Vi låg precis 2 v på Neo pga att han hade lite problem med andningen i början och fick ligga med cpap i värmesäng på akutsal. Han var lite svag i början (pga att han var aningens tillväxthämmad då jag hade hvanadeskapsförgiftning) för att amma så jag pumpade ur och han fick sond. När han kom ut från akutsalen efter 4 dagar kunde vi börja träna på att amma och så småningom börja dra ner på sondningen. Efter ca ytterligare 1½ v fick vi åka hem med en helt frisk son. Nu är han nästan 1½ månad och en alldeles frisk och härlig liten bebis.  

Mina tjejer föddes i vecka 35+0. Linnea (tv 1) vägde 2385 hon var 45 lång. Linn (tv 2) vägde 2076 och även hon var 45 lång. Båda låg på värme madrass båda blev sondmatade provade amning men det var bara Linn som orkade lite granna pumpade ut och gav på flaska tog två dagar sen orkade dom äta på flaska. Linnea fick sola under en dag sen behövdes det inte mera. Åkte hem efter en vecka men fick åka tillbaka efter en vecka igen då båda fick rs virus och blev jätte dåliga låg då kvar en och en halv vecka. Sen var det dags igen ca en månad senare då fick Linn ljumskbråck och fick ligga inne i 3 dagar. Nu mår tjejerna bra igen :)

Ursäkta att det blev långt :)

Kanske ska tillägga att dom nu är 4 månader och äter hur mycket som helst av ersättning :)

Min dotter föddes i v 35+0, 2,6 kg. Hon behövde aldrig ligga på neo men fick koppmatas i början. Amningen funkade aldrig särskilt bra, men jag stod ändå ut i 7 månader för att jag var envis. Hon är 15 mån och väger 8,5 kg. ganska liten alltså, men hon är pigg, glad och helt normal i utvecklingen.

Min son föddes i v. 35+3, han var tillväxthämmad och vägde 1830 gram och var 44cm lång. Vi var kvar på neonatalen i 6 dagar, han sondmatades och ammades i en och en halv vecka, efter det gick han helt över till amning. Fick ligga på värmemadrass i 4 dagar och sola några timmar. Nu mår han toppen!!

Sonen är född i vecka 36 vägde 3280, så han va stor. Han fick tillmatas var 3:e timma, vilket sabba min amning =( förstod egentligen aldirg varför han skulle matas så ofta med tillägg då han va så pass stor.

Vi fick stanna i 2 dygn, fick sedan permis & återkomma på 4:e dygnet då han behövde sola. Annars var de inget annorlunda mot barn födda i vecka 40 

Mina grabbar har mått bra båda två, ingen större problem.

Äldsta är född i v 36+2 och vägde 3030g till sina 48 cm. Han mådde bra men orkade inte hålla sig vaken tillräckligt länge för att äta. Det var ett helvetes bråkande med honom, tog 5 dagar innan vi äntligen fick en sond. Varje amningstillfälle innan det hade tagit 1,5 timme och sen var det bara 1,5 timme kvar till nästa...så hade jag det dygnet runt som nybliven mamma. Fattar inte varför de inte gav oss sond på en gång? För han hade bra suggrepp redan från första taget, men han var som sagt för trött för att orka hålla sig vaken för att äta. Och sen tror jag personligen att det här med 3-timmarns regeln förstör mycket. Så fort jag har kommit hem med mina barn och de har fått amma fritt så har vikten skjutit iväg.. Men som nybliven förälder till ett barn som inte orkar äta så tycker man inte att man har så mycket att säga till om, man förutsätter ju att sjukhuset ska veta vad de gör. *'tsss*  Den gången blev vi kvar 8 dagar men skulle ha fått åka hem på dag 5 om jag inte hade fått en infektion som tvingade oss kvar i ytterligare 3 dagar. Vi låg på spec-bb. Nu är han snart 2 år och verkar inte ha fått några men av att ha kommit tidigt.

Minsta sonen är född i v 34+3 och vägde 2610 till sina 47 cm. Han kom till välden med akut kejsarsnitt eftersom han låg med fötterna neråt. Han mådde också bra och låg bara i iva-sal den första natten för att de skulle ha lite koll på honom. Sen fick han eget rum och låg i värmesäng, men det var den enda hjälp som han behövde. Även han har tagit tutten klockrent från första greppet och tack vare att han fick sond på en gång så slapp vi allt bråkande med honom. Var han för trött för att amma så fick han sova igenom målet medan jag sondade och han kom igång snabbt med den hjälpen. Denna gång låg vi på neo och fick vara kvar i 11 dagar. Han är snart 5 månader och har redan klättrat dryga 4 kurvor i vikt så det går ingen nöd på honom.   Även här så stack vikten iväg så fort vi kom hem och jag kunde amma fritt och komma in i våra egna rutiner.

Lillgrabben har vattenbråck så det ska eventuellt åtgärdas vid 6 månader, men det kan lika gärna hända barn som är födda i "rätt" tid.