Sömnstörd skrev 2011-07-08 02:30:11 följande:
Lagen är ju tvetydig, katter får vistas ute men samtidigt ska de hållas under sådan uppsikt att de inte ställer till med olägenheter. Sen har jag helt för mig att det finns någon kommun som infört koppeltvång på kommunnivå i bebyggt område men där är jag hemskt osäker.
Katter har en särställning tyvärr, de gör dem rättslösa och gör att ägare inte tar sitt ansvar utan anser att det är omgivningen problem.
Tyvärr är lagen formulerad så att den går att tolka på olika sätt, men det finns en prejuridicerande dom i Miljödomstolen som gör det tillåtet att släppa ut katter utan konstant uppsikt. Dommen slår också fast att katter får passera andras mark samt att det är upp till mark/fastighetsägare att skydda sin egendom genom att t.ex. ta in utekuddar/barnvagnar, stänga fönster och dörrar, m.m. Man får inte skada katten utan enbart skrämma iväg den. Varken kommuner, bostadsrättsföreningar eller fastighetsägare har rätt att kräva koppeltvång för katter. Det här baserar man på en formulering i lagen om djurets natur. Det kan man ha olika åsikter om, men så länge lagen är som den är är det det som gäller.
Markägare får
inte avrätta katter på sin mark utan speciella tillstånd.
Poliser och speciella jägare utsedda av kommun kan få avrätta katter om det är skäligt att tro att de är förvildade och inte ha några ägare, men det räcker
inte med att katten inte är märkt. Tyvärr finns ingen lagstiftning om att katter ska vara märkta. Den fakta som kommit fram i det som skrivits i det aktuella fallet ger ingen tydlig bild om polisen har kollat chipmärkning eller inte. Det ska de göra.
Utifrån det man läser tycker jag att poliserna har förhastat sig. De har troligtvis inte kollat chipmärkningen och istället för att kontakta veterinär, katthem eller vilka katter som anmälts saknade tar man katten till en avskild plats och skjuter den. Har man tid att skicka fyra poliser på ett sådant här ärende borde man även tagit sig tid att försäkra sig om att katten verkligen var förvildad. Samtidigt saknar vi full information om ärendet och det är så mycket tveksamheter i det som skrivs att det egentligen är omöjligt att bedömma om de gjort rätt eller inte. Det får internutredarna göra.