Vi som väntar marsbebis 2012 :-)

Tänkte på en sak, när dom flyttar BF framåt eller bakåt, vad baserar dom det på? Barnets storlek? Eller vad går dom efter?
Jag blev ju flyttad 1 dag fram, vilket betyder att jag har en menscykel på 29 dagar istället för 28 isåfall. Enligt min senaste mens skulle jag ha bf 14 mars men enligt BM 15e, så barnet blev då "till" en dag vi inte ens hade sex. Det är lite rolig tanke ändå.. Vet ju att dom klarar att överleva i t.o.m flera dagar. Och detta handlar ju bara om en endaste dag vilket inte gör någonting alls, men jag tänker på de personer som blir flyttade flera dagars skillnad.
Hur kan dom se när barnet "blev till" och man blev befruktad via UL? Är de hur stort barnet är som dom går efter då? Har gått o funderat på detta för har verkligen ingen aning..

Eftersom mitt inlägg försvann i nattens diskussion klistrar jag in det här....

 Jag sitter och kollar på avents hemsida...funderar på att investera i tvättbara amningskupor den här gången. Engångs gick åt rätt mycket innan mjölken stabiliserades ordentligt och jag läckte då och då fram till 4-5 månader. De är ju inte helt billiga. Är det någon som använt de tvättbara som kan rekommendera dem eller som tyckte att det var jättedåligt? 

Hur gamla är folk här i tråden? Inte för att det egentligen spelar någon roll, men jag är alltid yngst på mödravården förutom de som är jätteunga, typ tonårsmammor. Men här har jag fått för mig att det finns fler i min ålder? Jag är 23.

Hummm jag är inte riktigt med nu...du har BF 27 mars och jag har BF 29 mars, men du skriver att du har gått 16 fulla veckor idag men det gjorde jag i lördags....du borde ju ha det två dagar före mig...eller tänker jag helkonstigt? =)

Hej
Måste skriva av mig, mitt RUL blev inte som jag tänkt mig. Barnet har missbildade fötter =(
Igår åkte jag inte till gyn på grund av en mindre blödning samt ömmande sammandragningar. Det visade sig att jag har en liten "flärp/skinflisa" som lossnat från livmodertappen, denna var lite lätt blödande. De tog cellprov och jag måste vänta 3 veckor på svar =( I övrigt såg allt bra ut, tappen var sluten och blödningen kom inte från livmodern.
Eftersom jag hade inbokat RUL senare under dagen sa läkaren på gyn att jag kunde gå och kolla om jag kunde få komma tidigare så att jag inte behövde åka tillbaka igen. Tid fanns.
Kvinna gick igenom bebisen, allt såg bra ut. Mot slutet säger hon att hon tycker att bebisens fötter har en konstig vinkel, vilket jag också ser på skärmen. Båda fötterna starkt vinklade inåt! Panik, ska vi få ett handikappat barn!
Kvinnan hämtar en läkare som konstaterar det samma. Läkaren börjar nu prata om kromosomfel och undrar om vi gjort något test tidigare, vilket vi inte har. Han säger att det finns en högre risk för kromosomfel hos barn som har missbildade fötter (klumpfot). Han frågor om vi vill göra ett fostervattensprov. Jag har full panik, gråter hysteriskt och skakar massor. Jag ville göra det på en gång! Läkaren sticker mig två gånger då han misslyckas en gång. Vi åker ifrån sjukhuset helt i chock och i tron att vi kommer att få ett barn med någon kromosomavvikelse.
Vi måste nu vänta en hel vecka på besked om det finns något kromosfel. Om felet bara finns i fötterna kommer vi bli kallad till specialist i Uppsala (bor i Sundvall) inom två veckor.
Om bebisen bara har fel på fötterna har jag läst mig till att prognosen är god, att alla lär sig gå. Det kommer dock bli en lång och jobbig process med massor av skenor, gips, operationer och rehabilitering. Min oro är dock om det finns någon ytterligare missbildning som man inte har sett.
Om det finns kromosomfel kommer vi stå inför beslutat att behålla eller ta bort fostret.
Finns det någon av er som har barn eller känner till barn som genomgått detta, dvs klumpfot? Hur har det gått?
Jag försöker tänka positivt, att det bara är fötterna. Men väldigt ofta skenar tankarna iväg till det värsta. Ofta vill jag bara få bort bebisen och önskar att jag aldrig blivit gravid. Jag har min två friska söner som betyder allt för mig. Vill inte att dom ska behöva lida för att de får ett syskon som inte är friskt. Hela ens liv kan komma att förändras, vilket kan påverka både sönerna och äktenskapet negativt. Funderingar kring om jag kan älska ett missbildat barn kommer också. Sedan igår känner jag inte samma känslor för bebisen, vill knappt känna den sparka. Tänker på de missbildade fötterna när jag känner bebisen sparka. Hämska tankar!
Ja, som ni märker tankarn är många och far och flyger mellan olika ämnen.
Jag hoppas verkligen att ni inte behöver genomgå en liknade process.

Nej jag kan inte hajja hur jag ska ha blivit gravid den 1:a juli och plussade 10:e juli. Den barnmorskan sa att jag måste haft första mens sista dagen runt den 17:e juni men det stämmer inte, jag hade mens sista gången den 9:e juni. 8 dagar är lång skillnad. får backa en hel vecka, en hel extra vecka som gravid känns det som :( men bebisen kommer ut tillslut förhoppningsvis.

Alltså ångesten igår. Är fortfarande skakis. Fick världens störtblödning. När jag torkade mig så rann det längs hela handen och armen. Blev yr och livrädd. Skulle ha APT precis men fick kasta mig i en taxi (stackars kollega som fick klara sig själv) och ringde till min sambo som satt på ki i Solna och pluggade till tenta. Tyvärr hann han till mig på Huddinge innan jag fick träffa doktorn (han hann ju för jag fick sitta så länge i väntrummet..). Allt var bra. Bebisen sprattlade i magen och sambon såg att den gapade . Jag låg mest apatisk i gynstolen. Det var 5e gången jag blödde. Men den här gången var det sååå mkt och så sent i graviditeten. Det kan ju vara normalt att blöda i början men man ska liksom inte det i v21. De vet inte varför men de TROR inte att det är nåt som påverkar barnet. Men eftersom de inte vet vad det är så kan de ju inte lova varken det ena eller det andra...