• MissJP

    Vill göra om... allt.

    Finns det fler som känner som jag?

    Min dotter är nu drygt sex veckor och jag har sedan förlossningen känt en sådan tomhet och längtan efter att få vara gravid igen. Alltså inte med en ny graviditet utan tillbaka till den som var. Jag vill göra om förlossningen även om jag är relativt nöjd med den.

    Går dessa känslor över? Jag njuter jättemycket av att vara mamma och jag älskar min dotter över allt annat så det har inte med det att göra. Dessa känslor gör mig förvirrad..

  • Svar på tråden Vill göra om... allt.
  • MissJP

    Tack så mycket för att ni svarade så jag slapp känna mig så ensam i detta Glad

    Det var så mysigt med magen även fast det var väldigt otympligt och jag hade mycket foglossning. Men det var som du säger, man fick uppmärksamhet och det blandat med den underbara känslan när det började närma sig förlossningen gjorde det till en overklig upplevelse.

    Jag fick veta att det tar ca två år för kroppen att återhämta sig men vem tusan orkar vänta så länge Tungan ute
    Vi har redan börjat planera nästa.. även fast det gärna får ta ett år så jag hinner gå ner i vikt och vänja mig vid det nya barnet vi har fått Solig men känslan av att vara gravid önskar jag att jag uppskattat mer när jag var det.. känns som att jag slösade bort en massa tid på att vara orolig och ledsen.

  • MissJP
    sten1 skrev 2011-06-18 23:48:25 följande:
    Är det inte så med hela livet egentligen, att man slösar bort en massa tid på att vara orolig och ledsen. Man önskar nästan alldit att man uppskattat de olika skedena i livet mer - i efterhand. När man får syskon så är man ledsen över att man inte uppskattade ensamtiden med första syskonet mer, t.ex.
    Ja det har du kanske rätt i... men så här starkt har jag aldrig känt att jag ångrar brist på uppskattning Obestämd kanske dags att börja tänka i nuet!
  • MissJP
    Jenny 83 skrev 2011-06-19 14:46:01 följande:
    Gud vad jag känner igen mig!!! Precis så har jag känt sen jag fick min andra son för 3 v sedan. Säger som du TS , skönt att höra att man inte är ensam :)
    Ja, jag trodde ju att jag var helt galen som kände så här Skrattande men vi är fler som tur är hehe
  • MissJP
    J1983 skrev 2011-06-19 15:00:21 följande:
    Ja men precis.. jag minns så tydligt den där känslan efter första barnet, innan så var alla fokuserade på en, vänner, bekanta, arbetskamrater, barnmorskor, för att inte tala om under förlossningen där åtminstone jag hade en massa bm runt mig som stöttade osv. Och så kommer barnet ut o plötsligt är allt fokus på barnet, i omgivningen såväl som i vården.. det är en ganska stor kontrast, det blir liksom lite "men jag då?"...
    Ja, man blir lite ensam på något sätt.. alla tittar på barnet och ler i stället för att titta på en själv och ens stora mage och le Solig Vad egoistiskt det känns egentligen.. men så är det!
  • MissJP
    telgebo skrev 2011-06-20 22:53:27 följande:
    Jag känner så igen mig och kände en stor tomhet och sorgsenhet av allt var över.
    Visst är det konstigt... när man är gravid så längtar man tills det är över och nu sitter man och vill vara gravid samtidigt som man är överlycklig över det nya livet.
Svar på tråden Vill göra om... allt.