Malin Lagergren skrev 2011-06-19 16:30:05 följande:
Jag är ”adoptiv-mamman” (som aldrig blev mamma). Jag vill börja med att tacka alla som visat empati med oss i vår svåra stund. Även om dagar, veckor och månader passerat känns inte saknaden och sveket lättare att bära! Där till kommer också oron för hur vår lille älskade har det!
Vi har gjort två uttalanden i media. I Borås tidning, som är vår tidning, för att slippa svara varje dag, så fort man sticker näsan genom dörren, på ”var är pojken” eller ”hur går det med pojken” el. dyl. Vi ville också förhindra spekulationer om varför vi förlorat vår älskade lille. Dessutom ville vi belysa att det saknas lagar, och handlings planer för hur nationell adoption bör gå till. Vi har också uttalat oss i Dagen Juridik, för att vi tyckte det var rätt forum, för att lyfta fram problemen med lagstiftningen eller bristen på.
Då vi gjorde dessa uttalanden kunde vi inte föreställa oss vilket genomslag detta skulle få på nätet, i form av diskussioner, samt spridning i andra medier. Vi har blivit uppringda och tillfrågade om vi velat ställa upp på intervju, av flera (om inte alla?) större dagstidningar. Till detta har vi tackat nej! Sedan har samma tidningar ändå i notiser hänvisat till Dagens Juridik. Detta tycker vi är olyckligt, då det drabbar vår älskade lilles biologiska mamma. Vi hoppas och tror att hon valt att hämta ”pojken” för att hon verkligen ångrat sitt beslut, vi hoppas att han får all den kärlek han (och varje barn) förtjänar. Vi kommer aldrig att få honom tillbaka! Så det bästa vi kan hoppas på är att han har det jätte bra med sina nya föräldrar. Vi skulle därför önska att debatten på nätet i fortsättningen kommer att handla om de juridiska aspekterna i problematiken, så att det kan bli en diskussion som kanske i framtiden kan leda till att sådana här situationer aldrig uppstår igen!
Även efter en sådan här händelse brister lagen i att skydda barnet. Då ett barn adopteras följer man upp det i sin nya familj, med rätta! Men i detta fall, då de nya föräldrarna är de biologiska, behöver inte socialtjänsten göra någon uppföljning, har jag fått mig förklarat då jag ringt till socialtjänsten i älsklingens nya hemkommun. Han fortsätter alltså vara rätts lös! Hans nya föräldrar får inget stöd, utan man förlitar sig på släktingar som finns i närheten.
Barn bör ha rätt till goda föräldrar! Föräldrar bör ha rätt till stöd om de känner sig otillräckliga som föräldrar. Helt oavsett vilka band man har. ”Familj” är en känsla som sitter i hjärtat! Vår älskade lille har två familjer, även om han inte får hålla kontakt med sin första!
Finns det skäl att tro att
barnet kommer att nekas kontakt med er?
