Sakura77 skrev 2013-11-04 12:13:04 följande:
Hej!
Det var väldigt länge sedan jag skrev något i denna tråd men jag har läst den kontinuerligt. För ca 1,5 år sedan var vi igång med att göra äggdonation i Finland men fick avbryta försöket pga att min man blev sjuk. I väntan på att han skulle bli frisk kom vi fram i kön på Huddinge och lyckades där. Idag är det ett år sedan jag testade positivt och nu ligger en bebis på snart 4 månader och sover middag. Ett litet mirakel. Känns fortfarande overkligt att vi efter fem års kämpande lyckades. Känner en så stor tacksamhet. Trodde verkligen det var kört och att jag vi aldrig skulle få barn. Hade så smått börjat ställa in mig på att börja bearbeta att jag aldrig skulle få vara gravid.
Den sorg och hopplöshet som jag kände under alla år vi kämpade var så fruktansvärd och tog så mycket energi. Det går ju upp och ned men jag lyckades aldrig helt skaka av mig sorgen. Det var som en våt filt som låg över oss. Nu försöker jag stötta folk omkring mig som jag vet har kämpar och försöker att vara öppen med att vi fått hjälp. Kanske finns det någon i det gäng man befinner som håller på att kämpa. Jag tyckte själv att det var så skönt att få veta att det fanns fler som kämpade.
Fortsätter att hålla tummarna för er alla och hoppas att fler lyckas.
stora kram till er alla
Grattis Sakura77, till miraklet. Alla har ju sin historia och svårighet till att få hem det där kära knytet.
Så kul att läsa o att det ändå gick vägen.
Jag gjorde också ÄD i Åbo och fick mina tvillingar förra året, nu är de 15 månader.
Förstår känslan och misströstandet när det inte går vägen, har inte glömt känslan när det vart minus.
Men som sagt allting kan (kanske) fungera, det tar bara lite längre väg för vissa.
Så kämpa på alla, vi har alla samma mål.
Varm kram i höstvädret