30+, planerar första barnet, tidigare missfall/MA, BIM juni?
men idag känns inget så va nog inget speciellt igår ändå... känns verkligen inte som d kommer bli nått den här gången heller..
Fick en sån himla uppgivenhetskänsla just nu... det kommer nog baske mig aldrig att gå...varför händer inget? o varför skulle d eg hända nu om det inte fastnat de andra månaderna... tankarna far fram o tillbaks så jag blir helt yr...försöker intala mig att det INTE är ngt fel på min kropp..att jag kommer att bli gravid o lyckas behålla det...men sen hopplöshetskänslan igen...usch...
Jag gör ju allt vad jag kan för att förbättra chanserna, eller, finns d ngt mer jag borde göra el prova...men om jag tänker på nästa steg dvs Aten eller IVF el liknande så går luften liksom ur mig...
Hoppas ni andra mår bättre?:)
Ngn ÄL än 35-åringen?
Efter bara ett par månaders "testande" så vet sig min självkänsla. Jag blev faktiskt helt knäckt direkt, jag hade inte någon direkt inre styrka. Jag kände mig helt styrd av omgivningen, alla mina närmsta träffade någon snubbe och blev gravida efter 1-5 försöket och då hade de knappt bott ihop. Och deras liv verkade så fullkomliga. Jag och min sambo har varit tillsammans snart 5 år och vi "borde" ha varit först med barn, men jag har tvekat och känt mig olustig inför barn hela mitt liv. Det sista månaderna innan jag blev gravid kunde jag -först då- känna riktig barnlängtan. Efter bara någon månads test blev jag så stressad så jag funderade över om jag och min sambo var rätt för varandra, skulle jag byta partner och bli sådär gravid direkt??? Som alla andra verkade hålla på med... Suck. Jag var verkligen inte stark. Och nu sitter jag här och är gravid och känner mig nästan oförtjänt och har världens oro inombords över hur det ska gå och om jag kan lita på mig själv att det kommer gå bra etc...
Vill bara säga att jag tycker att utifrån vad jag "känner" dig och er här inne så upplever jag att jag absolut är den gnälligaste spiken, och att du Tabbs är så otroligt stark. Även om du kanske inte känner dig så stark alltid så tror jag definitiv att du är det. Lyckos din iyckligt lottade sambo.
KRAM på dig