X, missfall eller vad? Superstarkt streck...

pricken77 - känner igen mig i det du skriver.

Jag var också på VUL i förrgår pga att jag haft två missfall innan (har inga barn alls).
Läkaren letade runt en stund och såg fundersam ut. Jag blev mer och mer nervös. Tillslut frågade hon om det fanns någon möjlighet att jag hade räknat fel, men jag är bombsäker på när jag hade mens senast och ska man räkna efter det så är jag i v 7+2 idag.

"Nej tyvärr, jag kan inte se någonting", säger hon plötsligt. Jag blev arg/ledsen/chockad och sa att hon måste skoja. Kändes som att hon inte trodde på att jag var gravid alls, att jag hittat på allting. Förklarade att jag gjort flera tester som visat starkare och starkare plus med tiden. T.o.m gjort ett digitalt där det klart och tydligt stod GRAVID + haft gravidsymtom (och har fortfarande). Hon fortsatte leta runt och tryckte på magen. Tillslut sa hon att hon hittade något som kunde vara en graviditet. Kändes som jag hade hållt andan hela tiden inne på gyn och nu äntligen kunde jag pusta ut. Hon mätte tog bilder och hade sig. Det hon hittade var 18mm och 9mm(?)
Efter en stund klämde hon ur sig att om det nu var en graviditet så sitter den inte där den ska. Den sitter uppe i högra hörnet i livmodern utanför slemhinnan. Jag fick stortjutandes springa till labb för ett akut hcg-blodprov och ska tillbaka på måndag för ytterligare ett VUL+blodprov. Så jobbigt att behöva vänta....

Så jag förstår verkligen vad du menar med att känna sig som en tickande bomb, om det nu är utomkveds....

Detsamma! Sitter som på nålar...i vanliga fall vill man kanske inte att helgen ska ta slut, men nu önskar jag inget hellre än att det ska bli måndag. Återkommer när jag fått min "dom" :-S

Tar också hcg på morgonen och kl 11 är det dags för vul.

Tänker på dig pricken77 och hoppas att det gick bättre för dig än det gjorde för mig idag...

Åkte till sjukhuset kl 9 imorse och var där sammanlagt 5 timmar. En massa prover togs och även 2st VUL.
Mitt hcg i onsdags låg på 13000 och dagens prov visade 19000.
Ska tillbaka imorrn för bas-test och på onsdag blir det operation. Blir inte titthål utan dom kommer öppna buken och plocka ut "graviditeten" + höger äggledare. Blir ev. kvar till på lördag och kommer sen bli sjukskriven i 2-4 veckor till att börja med. Kommer skickas hem med starka smärtstillande och innohep (sprutor som förebygger blodproppar). Kommer ev. få en morfinpump också....

Tänk att det skulle bli en sån stor grej av det hela

Nej, det var läkaren som sa att det kanske blir så att jag behöver morfinpump sen. Hon berättade till och med hur den fungerar och så. Varför vet jag inte...har inte hunnit reflektera så mkt över allt hon sa, det känns bara helsnurrigt just nu. Tur jag hade med min svägerska för efteråt kom jag knappt ihåg hälften av vad läkaren berättade...

Tack för dom lugnande orden. Läkaren var så klumpig i sitt bemötande och allt hon gjorde var att skrämma upp mig mer och mer. Hon skulle haft din empatiska förmåga så hade jag kanske inte gått hem som ett nervvrak...

Det jag tänker mest på är hur lång tid det kommer ta att repa sig...är väl olika såklart, men undrar hur långt efter man kommer ha ont, kommer jag bli sängliggandes osv. Det första jag sa när läkaren började prata om operation var att jag måste ju gå till jobbet och ta hand om mina åldringar (jobbar som undersköterska inom hemtjänsten) Men då log hon bara och skakade på huvudet. Antar att man hamnade i nåt slags chocktillstånd.

Jag har själv arbetat på sjukhus med pre- och postoperativ vård, men nu när det gäller mig själv så har jag noll koll. Visst är det konstigt?!

Hon sa att det förmodlingen blir ett bikinisnitt. Nej precis det är inte bara det fysiska som behöver läka. Hela den här resan känns så jäkla omtumlande och den har knappt börjat än. Har nog fortfarande inte fattat att det inte blir nån bebis. Känner mig gravid, har inte ont och blöder ju inte...och så ska dom ta bort det. Vilka märkliga, blandade känslor man har just nu.

Och så mitt i allt elände kan jag inte låta bli att undra hur det har gått för pricken77. Tänker på dig!

Skönt att det gick "bra" för dig pricken77 (om man nu kan använda ordet bra tillsammans med missfall) Håller alla tummar och tår för att din dotter ska få bli storasyster så småningom

Alltså grejen är att jag tyckte hon lät så jäkla osäker, men jag såg ju själv att det inte satt där det skulle. Det där med hcg gjorde inte mig så mkt klokare heller. Om det var 13000 i onsdags så skulle det ha varit 39000 idag vid en vanlig graviditet?? Eller hur funkar det? Hur ska hcg bete sig vid ett x egentligen?

Här är en bild på vart min graviditet sitter på ett ungefär (den röda ringen)

källa: www.ne.se/livmoder||facebox

Ja för mitt steg som sagt från 13000 till 19000...kanske därför läkaren lät så osäker. Tänk om dom har fel och att min graviditet skulle kunna fortskrida normalt :-O Sånna tankar har börjat poppa upp nu. Men det lär jag aldrig få veta. Nu är det dags för att åka och ta en massa prover igen. Min ena arm är full med blåmärken efter alla jäkla stick

Hej! Ligger just nu på sjukan. Skulle ev. fått åka hem idag men kommer att bli kvar en dag till...suck...men jag opererades igår så det är väl bara att ha tålamod. Operationen gick bra, hade dock börjat blöda väldigt mkt men det fick dom stopp på. Så nu är jag en äggledare fattigare. Just nu har jag väldigt ont. Går över om jag legat eller suttit i samma läge ett tag men så fort jag ska flytta på mig så smärtar det nåt enormt. Op. såret är mkt större än vad jag trodde att det skulle vara och min mage är otroligt svullen. Har haft nära och kära här hela dagen som har bytt av varandra så dagen har gått ganska fort. Dom körde ut mig med rullstol också så jag fick välbehövlig frisk luft. Får panodil och diklofenak om vart annat. Hjälper inte så värst mkt. Skulle få mera morfin om jag behöver men jag är en sån som helst inte tar nåt i onödan. Fick tillsägning förrut att jag måste fråga om hjälp, men jag har svårt för det. Är otroligt envis och blir som ett litet barn som "kan själv"

Nu kommer jag få gå till labb en gång i veckan tills hcg-nivån går ner till 0. Ska till distriktsköterska om 2 veckor för att ta bort aggrafferna. Blir jag sjukskriven i 3 veckor och efter det har jag semester i 2 veckor. Kommer behövas...pjew vilken resa...

Okej, hoppas det går över fort och att det inte gör allt för ont  

Ja, nästa gång är det vår tur! Hoppas vi ses snart i en mkt trevligare tråd

 

1-2 ggr/vecka i 2 månader!?!  Hur högt var ditt hcg från början då?
Ja, hoppas verkligen det går ner snabbare än så. Va jobbigt det måste ha varit för dig...
Ringde dom då varje vecka och berättade resultatet eller fick du höra av dig nånstans? 

Men va? Sjukskriven en dag och sen jobba som vanligt? Kanske beror sig på vad man jobbar med isf? Jag har ju ett fysiskt krävande arbete med tunga lyft osv. Jag kom hem för en liten stund sedan. Så skönt! Fick ett härligt välkomnande av en hund som vart i extas hehe. Innan jag åkte hem sa dom att jag inte änns får dammsuga. Jag får inte gå ut med hunden, bära tvätt, handla själv, cykla osv...usch, och jag som gärna vill klara mig själv  Mitt batteri på mobilen håller på att ta slut o självklart ligger laddaren på golvet. Har inte riktigt klurat ut hur jag ska göra än. Har försökt med tårna o allt möjligt men icke. Får väl ge upp o vänta tills mannen kommer hem

Men om jag inte änns får/orkar göra en sådan simpel grej som att dammsuga, så var det jäkligt strongt av dig att gå tillbaka till jobbet så tidigt!

Ok, som vi har skrivit om tidigare i tråden så är det ju inte bara det fysiska som behöver läka. Tyckte det var elakt att dom inte tog hänsyn till det när det gällde dig Men skönt att du kände att det funkade iaf, det är ju huvudsaken! Mig frågade dom t.o.m innan op. vad jag jobbar med och snacka om sjukskrivning o sånt. Frågade flera gånger om dom inte skulle lägga om såret innan jag åkte hem, men pga infektionsrisken skulle det tydligen sitta kvar tills jag tar bort aggrafferna, alltså om 2 veckor! Men jag menar det kan väl inte vara så bra, det börjar ju bli blodfyllt, blåmärken osv....skumt att det är så jäkla olika som sagt...