Jag skäms för min son

Han är duktig i skolan, men har ju inte kommit så långt än eftersom han enbart är 7 år. Han lärde sig dock läsa för länge sedan och jobbar väldigt mycket nu eftersom han har chansen att gå i skolan med en klass över honom.

Jag är kritiskt till detta också eftersom han får dubbelt så många läxor och jag funderar på att prata med skolan och be de lugna ner sig lite.

Jag skäms för min son av den anledningen att han är väldigt udda. Jag älskar honom naturligtvis, men önskade att vi var mer lika varandra. För att vara Far och son är vi väldigt olika och för mig var det helt tvärtom när jag var ung. Jag var inget vidare i skolan, utan hade istället ett stort umgänge. Sen utövade jag redan 4 sorter i hans ålder.

Vi försöker även äta sunt i familjen, men min grabb börjar redan lägga på sig tyvärr, men han vägrar börja i något lag. 

Precis, hela hans sociala liv går ju åt skogen. Jag är orolig, och som far bryr jag mig också. Jag förstår att ni tycker att jag borde vara stolt för att han är som han är, men jag är orolig att det kommer innebära problem senare i livet om han sticker ut så mycket som han gör.

Det där med schack sitter han och lär sig men tror inte nån schackklubb vore det rätta. Finns väl knappt någrai  hans ålder där ändå? Är väl mest pensionärer och dylikt? 

Nej, en schackklubb kommer knappast lösa problemet. Då blir det istället värre.

Jag är orolig. I framtiden finns ju risken att han kommer mobbas om han sticker ut för mycket. Därför vill jag att han hittar kompisar så snarast som möjligt, samt intresserar sig för intressen som är lite mer normala. 

Jag förstår hur du tänker "mandos mamma", men till dig och alla andra vill jag skriva att jag inte vill att min son ska bli för feminin. Jag vill gärna betrakta honom som en man i framtiden och därför tycker jag framförallt att blommorna är något som måste ändras på. ina svärfördälrar har åkt med honom under vissa helger runt i regionen och besökt vissa kyrkor, men jag totalvägrar. Mina föräldrar var kristna när jag var liten och jag vill inte bli påmind om tiden jag fick tillbringa i kyrkan .

Jag vet att jag som far borde stötta min sons intressen, men det är inget jag tycker han borde pyssla med. Jag vill se grabben träffa vänner, träna i något lag och tuffa till sig lite så han itne blir någon måltavla för mobbning i framtiden.

Är det något specifikt som ni skrivit som ni vill att jag ska svara på så hojta till i tråden då. Väldigt många som skriver och jag kan inte vara online här hela tiden. Har jag varit lite otydlig på någon punkt, eller är det något ni vill få ett svar på så skriv bara!