Den stora OT-tråden där PK och PI kan mötas...
Jag känner mig lite tvetydig inför det där med otrohet . I förhållandet jag befinner mig nu har jag aldrig kännt ett behov av att söka sex eller kärlek någon annanstans . Men det betyder inte att jag inte förstår att det kan hända eller att jag inte inser att saker och ting ändras .
Jag har aldrig älskat som jag älskar honom , sådär omvälvande och magkittlande . Även nu efter alla dessa år så kan jag bli alldeles varm i hjärtat när jag tittar på honom och han ler sådär med ena ögat nästan stängt 
Visst har vi våra dagar och perioder men det skrämmer mig inte , tvärtom tycker jag det för oss samman mer .
Sen vet jag inte vad jag skulle göra om han var otrogen - första tanken vore att göra slut - men det är jag inte alls säker på att jag skulle göra . Mest ledsen skulle jag vara för att han inte hade pratat med mig innan .. för egentligen är det inte själva sexet som jag bryr mig om mest utan sveket och lögnerna .
