Jag blir så ledsen...

Ja vi har blivit utredda, och är så kallade oförklarligt barnlösa. Vi har en son, som kom till efter 1,5 års kämpande och är ett pergobarn, men denna gången hjälpte inte pergo. Så ja jag kokar av ilska när jag får råd att jag ska försöka att inte tänka på det, eller att jag ska försöka slappna av. Och alla har dem hört om någon som försökt länge och den månaden de bestämde sig för att adoptera eller att de skulle lägga det på is en månad då hände det. Så det är bara att försöka slappna av. Har dock en läkarvän som är väldigt förstående och säger att jag abolut inte ska klandra mig själv och att det är väldigt många faktorer som spelar in, bla sa hon att det dugliga sekretet som man bara har runt ägglossning kan ibland på vissa bara finnas där ett par timmar vid varje ägglossning och för andra flera dygn, och då kan nästan alla räkna ut att det tar lång tid att lyckas oavsett hur mycket man slappnar av.

Tack för ditt svar det lättade upp mitt humör lite. Och ett jättegrattis till lillskrutten i magen.

Nej vi står inte i kö för IVF, iom att vi har ett gemensamt barn har vi inte rätt till subvetionerat så vi får bekosta det själva, runt 45.000 och på den kön är det ingen väntetid. Vi har gjort insemination denna månaden så jag håller såklart tummarna nu. (eller då kanske jag förstör mina chanser ;)) Och läkaren sa att om det är slemhinnorna som är problemet så går man ju runt det lite iom att man skickar upp spermierna direkt till ägget.

Ja jag vet om att man blir upprörd, i vanliga fall brukar jag bara skaka av mig det, men idag blev jag så ledsen för det kändes på något sett så anklagande när hon sa att försök nu denna månaden att inte tänka på det så kanske det äntligen lyckas. Tror dock att hon märkte hur irriterad jag blev. Jag sa till henne att det är ju inte direkt så att ägget känner att jaha nu vill hon för mycket, då sätter vi upp en mur runt här så att inte spermierna kan komma hit.
Så idag kanske det var en blandning av att jag var extra känslig och på den lite förmanande tonen i hennes goda råd.