Inlägg från: VNmamma |Visa alla inlägg
  • VNmamma

    Adoption Sverige

    en glad skrev 2011-04-15 18:55:19 följande:
    Asch, det är rätt meningslöst eftersom urvalet sker utifrån vårdnadshavarens referenser/önskemål! en som sökande känns det kanske som om man optimerar sina chanser då ...
    Kvinnan som ligger bakom sajten Villhabarn gjorde precis så - och blev erbjuden att adoptera ett barn fött i Sverige. Om det har hon berättat på sin sajt.

    Så meningslöst kan man inte kalla det. Men givetvis bör man veta att chanserna är mycket små. 
  • VNmamma
    Hjärtat längtar skrev 2011-05-17 10:18:04 följande:
    www.bt.se/nyheter/svenljunga/de-fick-inte-beh...
    Ja, det var ett tydligt exempel på varför många tvekar att adoptera ett Sverigefött barn.

    Hoppas att barnet får det bra. Trots att det ryckts bort från sina första vårdnadshavare efter åtta månader och sedan skolats in till nya föräldrar - på institution dessutom. En annan sak: Eftersom föräldrarna har delad vårdnad ska barnet knyta an till sin mamma och pappa i två olika miljöer - efter att redan ha brutits upp en gång.

    Det låter verkligen inte idealiskt och man undrar lite över barnperspektivet...

    Men lag är lag. 
  • VNmamma
    en glad skrev 2011-05-17 22:24:30 följande:
    Enligt en undersökning tar det _i genomsnitt_ 7 månader att genomföra en nationell adoption från placering till lagakraftvunnen dom. Tiden går åt till mammans betänketid (minst 6 veckor efter förlossningen, ibland mer,), tingsrättens handläggning, socialnämndernas (vanligen två stycken i olika kommuner) utredningar, nämndbehandlingar, ny handläggning i tingsrätten, dom, lagakrafttid. 

    Det är många tidskrävande procedurer som sker i barnens ursprungsländer vid internationell adoption också. Skillnaden är att vid nationell adoption så bor barnet redan i adoptivhemmet under hela denna osäkra tid ...  
    Så synd att adoptivföräldrarna fick fel information om tidsaspekten. Det visar hur nytt och ofta oprövat nationell adoption är också för dem som handlägger den.
  • VNmamma
    en glad skrev 2011-05-21 17:05:50 följande:
    Att prata om alternativen är förstås inte fel, men jag har erfarenhet av hur det kan gå när föräldrar övertalas behålla sitt barn ....

    Och ett barn avsett för adoption skall inte placeras i "traditionellt" familjehem (enligt handboken). Din info gör att jag bättre förstår Ulf Kristerssons "drive" i Stockholm att fler barn i familjehem skall adopteras - om det är mot den bakgrunden de placerats!
    Fast Ulf Kristerssons "drive" handlar inte specifikt om dessa barn.
    Driven handlar om alla placeringar där man förstått att barnet knappast kommer kunna återföras till sina biologiska föräldrar. 

    Han är inte ensam om nyorienteringen. Också Rädda Barnen har tryckt på för att göra nationella adoptioner möjliga för den här gruppen barn.  
  • VNmamma
    Manchester skrev 2011-05-21 10:54:50 följande:
    Men detta är ju inte bara tro. Det är verkligen på det sättet. Jag sitter i en socialnämnd och VET att när någon kommer till socialtjänsten i vår kommun och säger sig vilja adoptera bort sitt barn så jobbar socialsekreteraren med att försöka få mamman/föräldrarna att tänka om. Det här är inget som händer ofta, inte ens en gång om året, men när det händer så försöker man i första hand att få en lösning som inte innebär adoption. Och inget fel i det, egentligen. Den vanligaste situationen (om man alls kan prata om vanligt när det händer så sällan) är nog en rätt ung kvinna, max lite över 20, som blivit gravid i ett förhållande som inte är särskilt stabilt. Mannen är inte intreserad av barnet. Kvinnan vill inte göra abort pga personliga eller religiösa skäl, möjligen har hon upptäckt graviditeten för sent för att abort ska finnas som alternativ. Ibland har kvinnan dessutom en kultur där vare sig abort eller barn utom äktenskapet är accepterade. Hon känner att situationen är ohållbar, kanske är hon lite chockad och har svårt att tänka klart. Då vore det väl närmast tjänstefel av socialsekreteraren att inte försöka få henne att tänka ett varv till, se över sina möjligheter och fullt ut inse vad en adoption innebär.

    Problemet är väl sedan om handläggaren fortsätter för länge med sina övertalningsförsök. Exakt vad som är "lagom" är nog svårt att avgöra, men jag är rätt övertygad om att många handläggare - i all välmening - går lite för långt och sätter lite för stor press på mamman/föräldrarna att behålla barnet.
    "men jag är rätt övertygad om att många handläggare - i all välmening - går lite för långt och sätter lite för stor press på mamman/föräldrarna att behålla barnet."

    Det är jag också. Jag tror särskilt den äldre generationens socialarbetare ser adoptioner som ett uttryck för ett Fattig-Sverige ingen vill minnas - inte jag heller. Tack och lov finns i dag ett bättre skyddsnät för kvinnor som blir ofrivilligt gravida och är tveksamma till om de kan/vill behålla sitt barn. Men att använda det skyddsnätet till att övertala kvinnor är missriktad välmening.
  • VNmamma

    "Möjligare" är ett bättre ord. För de är ju möjliga redan i dag. Men ska fler adoptioner ske behöver det alternativet lyftas fram mer än det hittills gjort.
    Socialtjänsten gör inte ens alltid de överväganden om vårdnadsöverflyttning de är skyldiga att göra. Vårdnadsöverflyttningar är fortfarande väldigt ovanliga i förhållande till antalet omhändertagna barn.
     

  • VNmamma
    en glad skrev 2011-05-22 16:28:13 följande:
    Fast överväganden görs nog oftast enligt regelverket - däremot startar inte socialtjänsten processer i den utsträckning vissa önskar (?) för att överflytta vårdnaden efter tre år (i fall det måste ske mot bioföräldrarnas vilja) . Det finns med rätta (?) ett motstånd mot att skapa konflikter runt placerade barn ..... även familjehemsföräldrarna vill slippa bli indragna i sådant ...
    Nej, regelverket följs inte tillräckligt väl. Det framkom i en rapport från Socialstyrelsen där man bland annat tittade på vad som kommit fram efter länsstyrelsernas tillsyn. Jag har tipsat dig om den tidigare:

    "Länsstyrelsernas tillsyn visar att man i vissa kommuner inte fullt ut följer skyldigheten att överväga om vårdnadsöverflyttning"

    www.socialstyrelsen.se/publikationer2006/2006-109-27

    Jag förstår att man inte vilja skapa konflikter runt placerade barn. Men ibland går konflikträdslan ut över barnen. 
Svar på tråden Adoption Sverige