Hej jag har bott i familjehem 1993-2007,
Tyvärr har jag haft en fruktansvärd uppväxt i det familjehem jag bodde i,
så df hade jag hellre villjat bo hos mina släktingar... men det vart inte så...
Hade kontakt med min bio mamma, men inte pappan,
Allt var jobbigt, dom var elaka emot mej, skadade mej både fysiskt och psykiskt,
Jag var 5 år när jag flyttade till dom, idag e jag 23...
Jag drar historien från början,känns som jag inte riktigt fått med allt...
Min mamma vart ensamstående med mej som var 2,5 år och min syster var 5 månader,,min pappa stack från oss... min mormor dog hastigti hjärtstilestånd... mamma sökte hjälp på soc för att få stödfamilj,eftersom hon vart knäckt när mormor dog, men istället kom socialen hem till mamma och hämtade oss och placerade oss i olika hem...jag har inte alls mkt minne av det, men jag fick sedan flytta tillbaka hem till mamma igen, men min syster vart kvar i sitt familjehem... Hon träffade en annan karl,som var jätte bra till en början,tills han börja misshandla min mamma något fruktansvärt (minns tydligt) han gick på tabletter och hash å skit... min mamma och jag flyttade till ett hem för ensamstående mammor med barn... när jag var 5 år så träffade hon den där karln över en dag å jag var då hos en riktigt hemsk människa,hon skulle vara barn vackt åt mej,hon hade själv 3 fosterbarn...
Hon såg till att jag fick LVU och var omhändertagen, fick bo kvar hos den där hemska kärringen å hennes jävla gubbe, usch, dom misshandlade sina fosterbarn fruktansvärt mycket framför mina ögon, (jag har sett så mkt misshandel så att det gett mej traumatiska stress å oros syndrom,även depprisson,ångest och panik attacker.) Min mamma flyttade långt härifrån hon knäcktes totalt...
hösten 93 flyttade jag till ett annat familjehem (det jag pratat om tidigare), där fick jag själv uppleva fysiskt samt psykiskt våld, kränking,olaga hot... i tonåren gjorde olika själmordförsök och hade ett fruktansvärt självskade bettende... 2005 konstaterades att jag hade så djup depprisson som en människa kan ha och även mkt svåra panik attacker,där med fick jag medecin mot det!!
Min pappa hälsade på mej en gång i familjehemmet,han var inte så intresserad av att ha kontakt med mej,
Mamma kom en gång var tredje månad,i början, 98 flyttade hon tillbaka till min stadoch kontakten vart tätare och tätare... men sen avtog den och försvann, så har det sett ut att de3t gått fram å tillbaka framtill jag var 18...
Men under hela uppväxten var m8in högsta önskan att få bo hos mamma igen, jag grät varje dag,kväll å ibland på nätterna oxo!!
Socialen vägrade avskriva mej från familjehmmet när jag fyllt 18,jag hade då träffat en kille som jag visdades mycket hos,men jag hade ett fortsatt självskade betende, blandade sömn tabletter med alkohol för att jag inte orkade mer, men det hände inte så mkt, jag fick hallisar och vart dåsig,yr å trött... jag berättade för socialen och för min kontakt på öppen psyk att om jag inte får komma därifrånsnart så orkar inte jag fortsätta mitt liv, men ingen hjälpte mej, det var först när jag fyllt 19 som min sambos familjehems mamma gick igenom min journal och insåg vilka tjänstefel soc gjortoch utifrån vad min sambo berättat om hur jag blivit behandlad av både familjehemmet å socialen,så ringde hon upp min handläggare på soc och sa att nu ska jag skrivas bort från familjehemet,annars kommer hon gå vidare å sätta dit allihopa för allt... då vart det fart på asen!!! Jag flyttade till min sambo i väntan på avskrivning, 1 januari 2008 upphörde familjehems placeringen!!!!!! Jag vart äntligen friiiiiiiii, det e obeskrivligt hur jag kände mej efter det...
Hon lämnades helt å hållet för att klara sej sj, hon fick inte änns gå förbi skolan där vi gick,för då skulle dom ringa polisen,så hon tog sina grejer och flyttade flera mil här ifrån,för att hon vart så knäckt....
Vi träffades 1 gång var 3:e månad,5 timmar i familjehemmet, med en från soc...
Dom ljög för mej å sa att hon var livs farlig,å att hon var knarkare,å att hon inte älskade mej...
Jag trodde ju på det, jag var ju så liten så jag förstod inte bättre...
Tack vare allt jag varit med om så har det fått obehagliga konsekvenser... jag har blivit paranoid,tillbaka dragen,fått fobier,hypokondri,svårare å svårare ångest...allt finns nedskrivet, jag är sjukskriven,kan inte klara ett jobb, ja klarad inte att gå ut skolan änns,har bara grundskole betyg...
Jag är gravid n, jag e orolig att socialen ska jaga mejoch ta mitt barn... min hanndläggare som jag hae på soc förut,sa till mej att om jag å minsambo skaffar barn,så ska soc stå på BB oh ta barnet i från mej med än gång nnär jag fött det... för i e inte lämplig föräldrar för attvi bådahar varit familjehems placerade...
Alla som jobbar å soc är här sjuka i huvudet,dom gör allt för att förstöra fö alla familjer som har det bra...
Dom barnen som verkligen behöver komma i från sina föräldrar,får inte det... å dom somhar det bra,ska absolut bort från sina föräldrar å sättas i ett familjehem där dom har det så dåligt som möjligt...