Oförklarlig barnlöshet kan vara ett immunproblem.

Hej Lully!
Den Barnmorskan jag hade på Mödravårdscentralen var ett riktigt stolpskott och ställde helt idiotiska frågor. Ex."Har dom tagit några prover på donatorn, så hon inte har några sjukdomar ?" Ursäkta men tror hon att bara för man gör äggdonation utomlands så plockar dom in en narkoman eller hemlös från gatan utan att ta några prover. Goddag Yxskaft!
Här i Göteborg får man som tur är gå  på Specialistmödravården när man gjort äggdonation så efter v.12 blev jag överflyttad dit (annars hade jag bytt barnmorska på MVC). Jag har en helt underbar barnmorska nu. När man gjort äggdonation kan man ha en liten förhöjd risk att få havandeskapsförgiftning och graviditetsdiabetes, men å andra sidan är missfallsrisk och risk för Downs syndrom inte högre än donatorns ålder.
Angående frågor om min ålder har jag inte fått det så många gånger. Det känns som att alla har varit så genuint glada och positiva för min skull. Under alla mina missfall, inseminationer, IVF mm har jag bara talat med ett fåtal personer inte ens de närmaste. För min del hade jag gått under om alla släkt, vänner och kollegor vetat, för då hade jag börjat gråta så fort jag träffat dom. P.g.a att inga visste kunde jag i släkt och vänners sällskap och på jobb få en liten tidsfrist där jag fick något annat att tänka på. Hade aldrig fixat att få missfall på morgonen och gå till jobbet några timmar senare om folk vetat om vad som hänt. Nu när det gått bra än så länge denna gång har jag kunnat berätta vad jag tidigare gått igenom. Jag har även berättat för flera att jag gjort äggdonation. (Till andra har jag sagt att jag haft många missfall och att jag fått barn genom IVF). Jag tror att det är viktigt att  barnet får reda på det vid ett tidigt skede, så det blir naturligt för barnet. Har sett på Carlanderska här i Göteborg att det finns barnböcker som man kan läsa. Och det är väl få barn som är så planerade och efterlängtade om man gått igenom det vi gjort. Barnet är ju mitt biologiska barn, men ej mitt genetiska. Mitt stora problem har varit att i Lettland är donatorn anonym, Men jag bad dom anteckna att donatorn gärna får kontakta mig. Det kan ju vara så att donatorn eller hennes barn någon gång i framtiden behöver någon form av donation och då vill jag att den möjligheten ska finnas. Sedan är det ju så att man får reda på så mycket om donatorn i Lettland: hårfärg, ögonfärg, längd, vikt , intressen, utbildning, ålder ,så skulle mitt barn vilja veta något i framtiden så känns det som om man har tillräckligt med information för att gå ut i tidningen och efterlysa.

 -hälsningar