Vara vuxen

Vad som anses vuxet är en kulturell fråga, det vet vi alla. Det är inte alla som vill utvecklas till vad den normativa bilden av en vuxen är, trots detta anses det ofint att inte vara "vuxen" vid en viss ålder.

Jag anser att man inte skall fästa några värderingar vid sådana saker. Själv är jag 19, jag reser mycket och har märkt att i många andra länder än Sverige så fäster man inte lika stor vikt vid ålder - detta är bra.

Själv fäster jag inga värderingar i boende, familjebildning, fast arbete, körkort osv. Jag har visserligen under en längre period bott själv då jag studerat, men bor under sommaren hos mina föräldrar. Kunde jag inte göra det, så skulle jag bo hos vänner - jag betraktar visserligen mina föräldrar som vänner likaså (trots att vår relation är något annorlunda).

Är jag vuxen? Jag bryr mig ärligt talat inte ett jota. Jag trivs med vem jag är och jag är glad över att ha en viss typ av drivkraft i mitt liv, som resulterar i att jag får många goda upplevelser och erfarenhet. Människor borde göra vad de vill, det normativa är en representation av vad de flesta vill - men det normativa föder även sig själv. Människor har en tendens att försköna det vanligaste av allt, vilja göra det vanliga till något allmängiltigt och värdesätta "normalitet".

Varför tror ni att det uppkommer så många osäkra frågor angående normalitet? "Är jag normal?" hahaha

Så jag bryr mig inte ifall jag aldrig någonsin blir vuxen, detta är ingenting jag värdesätter.