-
Spännande! Det är ungefär den tiden det brukar bli svårt för mig också att låta bli att testa ????grodansmamma skrev 2015-01-22 11:06:31 följande:Bim-5 eller 6, 5 tror jag.
-
Inget är säkert innan du fått mens. Jag fortsätter att hålla tummarnagrodansmamma skrev 2015-01-25 17:12:41 följande:Bim-2 eller 3 idag, -2 tror jag.. har inga förhoppningar alls tyvärr :(
-
Vad tråkigt!! Vet precis hur du känner .grodansmamma skrev 2015-01-26 11:41:23 följande:
Försök nummer 5 misslyckade det med, nästa bim 22/2, försök nummer 6...
Men som Sillencillasill sa så får man se det i ljuset av hur lång tid det tar i snitt. Enligt Stork så funkar 1/6 försök rent statistiskt hos dem. -
BIM imorgon och dags att testa. Har lyckats hålla mig denna gången men känner mig inte jättehoppfull, känner mig mest PMSig. Fast ändå så är det inte kört förrän jag fått mens och det har jag inte ännu
-
Tack för tummar och böner. Tyvärr hjälpte det inte. Negativt test och mens idag .
-
Vad tråkigt! Usch ja, det känns onekligen lite tungt.sillencillasill skrev 2015-02-05 15:20:51 följande:
Men NEJ! Jg har också gått över några dagar och negativt test och mens igad. Supersorgligt. Bara gråter...
Trisse76 skrev 2015-02-04 16:47:09 följande:Tack för tummar och böner. Tyvärr hjälpte det inte. Negativt test och mens idag .
-
Jag hoppar denna månaden. Kommer att träffa min gyn och se om det finns något att göra ytterligare för att öka chanserna till graviditet. Sedan kör jag igen i mars
-
Jag har också dubbla känslor inför hela processen och känner sorgen som du beskriver. Samtidigt vill jag verkligen ha barn. Att ha barn hindrar inte att man träffar någon senare och blir en familj på det sätt man önskar. Däremot så försvinner tyvärr chansen att få bli biologisk mamma. Jag tänkte på detta i säkert två år innan jag var redo att ta steget men är nu verkligen glad att ha påbörjat detta. Sedan har tyvärr resultaten uteblivit men är ändå väldigt glad att jag gör allt jag kan för att få barn :)irvine skrev 2015-02-14 11:00:49 följande:
Jag är nu också i full fart med planerna att insemineras. Men känner att det är så mycket dubbla känslor. Jag kommer vara glad över barnet, men just nu så känner jag mig otroligt ledsen och knäckt över att jag måste insemineras för att få bli mamma. Det är en väldigt stor sorg. Kanske är det då dumt att göra det?
Jag har turen att ha en kille i min närhet som vill vara donator. Han tycker att det är ok att barnen får veta vem han är och de kommer träffas några gånger om året, men han vill inte ha något ansvar för underhåll osv. Jag litar på att han håller sin del av dealen. Frågan är dock om detta kommer förvirra barnet om det får veta att han är pappan, men att han inte kommer vara närvarande på det sättet att barnet t.ex är där varannan helg. Kan man undvika att barnet blir ledsen och känner sig bortvald av pappan?
Jag undrar också om det är dumt att ta det via klinik om man har egen donator. Jag vill gärna ha en garanti på att han är frisk och det hade underlättat om man fick ett kvitto från kliniken som styrker att pappan är en donator så jag kan få underhåll av FK. Men det fungerar kanske inte så med kvittot om man känner donatorn?
När det gäller privat donator så har jag ingen erfarenhet alls av det utan har vänt mig till en klinik för hela processen. -
Jag åker till Danmark för insemination.Biet skrev 2015-02-15 00:47:06 följande:
Trisse76
Kör du med heminsemination lr brukar du åka till Dk för försök?
-
Idag har jag fått Provera utskrivet för att på något sätt "rensa livmodern". Det är ett gulkroppshormon. Är det någon som har erfarenhet av det?