Vad dog era änglar av?

Min lilla ängel dog bara några timmar innan hon kom ut och mindre än 24 timmar efter en rutinkoll hos bm. Vi kom till förlossning i full gång med förlossning och där konstateras att hjärtat slutat slå och därmed var det som att mit thjärta gjorde detsamma. Efter prover och obduktion visar det sig att en bakterie infekterat hinnor, och moderkaka och troligen så orkade inte moderkakan med värkarna och då försvann vår älskade lilla tjejs livlina :(
Infektionen hade inte nått vår lilla tjej så om bm hade tagit på allvar att hennes hjärtljud var ngt högra dagen innan och skickat oss på en koll, så hade det upptäckts att hon var stressad och det är högst troligt att hon hade levt idag.

utan att viljan att jämför på ngt vis, så vill jag ändå säga att även om jag inte hann få minnen med henne i livet utanför min mage, men ljud och så, så kände jag och gör fortfarande såna starka känslor av saknad i min vardag, t.ex. att vakna upp bredvid den färdigbäddade spjälsängen då vi kommit hem som stod gapande tom, utan vår älskade bebis i. Det färdigställda skötbordet med blöjor och alla tillbehör man kan tänka sig, vagnen, som stod färdigbäddad, babyskyddet....Ja allt var ju klart. Att gå i affären utan att få dra vagnen som man borde fått göra. Att se andra barn gjorde fruktansvärt ont och även idag gör det ont att se familjer med en storasyster i och att se barn i den åldern hon skulle ha varit. Jag saknar allt det jag inte fick och aldrig kommer att få uppleva med vår dotter.
Tystheten då vi kom hem var grym och då hade vi inga levande barn sedan innan och vi längtade ju så efter just det, ljudet av liv och barn. Hela famnen värker efter ett barn och vi fick sitta tomhänta.

kram till alla som saknar sina barn i sina liv