Vad dog era änglar av?

Min son dog för att han föddes alldeles för tidigt i vecka 22+5. Han levde men barnläkarna bestämde att inte försöka rädda hans liv. Varför han föddes för tidigt vet vi inte trots en massa prover på mig, honom och moderkakan samt obduktion. Den vanligaste orsaken till att barn föds så mycket för tidigt är infektion och det kan ha varit det trots att de inte hittade någon. Jag tror mer på att någon form av livmoderabnormalitet var orsaken men jag har inte lyckats övertyga läkarna. Än.

Eller rättare sagt: De har inte viljat lyssna på det örat förrän nu när de bestämt sig för att undersöka saken. Får väl se. Annars vet vi inte alls.

Jag vet inte om denna siffra stämmer men jag läste en artikel eller krönika av en amerikansk läkare som hävdade att 1 av 200 graviditeter efter v 24 slutar med att barnet dör i magen. Vet inte om det stämmer? Låter inte helt omöjligt, tycker jag. Finns flera i min bekantskapskrets som varit med om det, som jag kände sedan innan, menar jag. Om man räknar in även sent missfall, barn som dör före v 24, barn som föds för tidigt och dör, barn som dör pga förlossningskompliaktioner mm så blir det ju ännu fler och så alla barns om levt ett tag.

Jag gillar inte heller när folk säger att jag är stark. Det är jag inte. Jag har blivit svag och trött. Jag har varit rädd för allt. Det har varit enklare att köra på med något slags normalt liv än att sjukskriva mig när jag skulle behöva. Nej, stark är det sista jag varit.

Peautiful: Beklagar verkligen er förlust. Jättefin tatuering! Kram

Maajsi: Jag har också läst att de brukar vara större även om det är individuellt förstås. Beklagar din svåra förlust. Kram

Vivienne: Åh, vad mycket du måste gå igenom! Förstår att det tagit tid och varit svårt att bearbeta. Måste ha varit svårt att bli så sjuk under den första sorgetiden. Det är 2,5 år sedan min son föddes och dog men jag bearbetar fortfarande. Har nog kommit ganska långt nu men för mig känns inte 2,5-3 år som lång tid i bearbetningen. Beklagar verkligen din förlust och allt som du behövt gå igenom!

En kram och extra tanke sänder jag dig idag!

Det är så du känner och jag har läst många säga liknande när sorgen är ny men man klarar mycket mer än man tror! De flesta hittar tillbaka till vardagen och bygger upp ett liv som visserligen ser annorlunda ut men som innehåller ljus och glädje OCH sorg, naturligtvis.

Hej!

Beklagar så din stora förlust! Det är så likt min egen förlust. Jag födde också min son i v 22+5 och han levde också i 20 min utanför magen. Så ledsen för din skull! Kom ihåg att ta mycket foton - de är ovärderliga sedan. Kanske detaljbilder och familjebilder. Fotavtryck i färg eller gips. Bara fråga om det är något! Stor kram!