Tvingad in i faderskap efter ett ons

Det du säger är att total avhållsamhet är det som gäller fram tills att man bestämt sig för att skaffa barn... Är det inte så mormonerna i USA tänker?

Visst, jag köper att man ska ta ansvar för konsekvenserna, men det finns inte bara EN konsekvens här, det finns flera alternativ. Det är upp till de två föräldrarna att bestämma TILLSAMMANS.

Om den ena föräldern väljer att gå emot den andres vilja får ju föräldern stå för det beslutet själv också.  

Den som tar besluten har också ansvaret... så är det överallt, så varför inte här?

Här ska någon ta besluten och sen ska någon annan betala för det... I vilken annan sitution ser det ut så? Det är ologiskt.  

Jag håller inte med. Om mn har ett ONS har man det inte för att bli gravid, skyddar man sig desutom och trots det blir gravid, är det inte en planerad befruktning. Här kan man ju då välja olika alternativ. 

Jag vidhåller att den eller de som tar besluten, även har ansvaret. Detta innebär att man kan dela på beslut och ansvar, eller man kan ta eget beslut och får då ta eget ansvar för sitt beslut. 

Om man nu tar beslutet och skiter i mannens åsikt, har man ju precis som titeln på tråden anger, tvingat mannen att bli pappa. 

Att det är kvinnans kropp har jag aldrig ifrågasatt, det är självklart. Frågan är dock om hur förhållande mellan beslut och ansvar ser ut. I min värld är det självklart att den som tar besluten och har ansvaret för beslutet. 

Man kan inte ensamt ta ett beslut och sedan lämpa över ansvaret på någon annan... Vill man dela ansvaret får man även dela beslutet. 

Ja, det är så enkelt. 

Frågan är dock vem som ska ta beslutet/ansvaret? 

Vill båda göra det, eller vill en göra det. Fortfarande handlar det om att den som tar beslutet också tar ansvaret.

Jag anser att det vore egoistiskt av en kvinna (både mot barnet och mannen) om hon valde att föda barnet trots att han inte vill vara pappa till det. 

Jo, men då diskuterar vi två helt olika saker. Jag pratar om beslutet att behålla barnet. Den eller de som tar det beslutet får ju även ta ansvar för sitt beslut. 

Man kan inte ta ett beslut och sedan låta någon annan ta ansvaret för beslutet man själv tagit.  

Jag ser det inte riktigt så. Jag anser att abort är ett möjligt alternativ. 

 

Jasså, varför trodde du det?

Ja, och skyddar man sig, och det ändå bli barn är man rättslös? Det du menar är att varken män eller kvinnor kan ha sex med varandra, förutom de gånger under livet de vill ha barn? Det låter ganska tråkigt som sagt, jag är i alla fall av åsikten att man kan ha sex av andra orsaker än att bara skaffa barn.

Givetvis KAN det bli ett barn, frågan är ju då om det är ett önskat planerat barn, eller om det är ett oönskat barn. Om det är ett önskat barn är det bara att gratulera om inte får man sätta sig ner och diskutera igenom det. Jag hävdar ju då att föräldrarna tillsammans ska enas om hur de ska gå vidare med detta. Vill de två olika saker har kvinnan rätt att ta det slutgiltliga beslutet, men får också ta ansvaret för detta beslut.

Jag förstår inte den här offermentaliteten, vad kommer den ifrån? Är det så farligt att ta ansvar för ett beslut man själv tagit?  

När då, vid abort?

Jag anser inte att man kan göra abort på barn, däremot på foster.

Om kvinnan väljer att föda barnet, trots pappans protester, får hon som sagt ta ansvaret för det Som jag redan skrivit anser jag att det kan vara egoistiskt av mamman att göra så, eftersom barnet kommer att sakna en pappa. Dock kanske hon träffar en man innan barnet är fött och barnet får en pappa ändå. 

Men som sagt, det ingår i det ansvar som följer med beslutet.