• Anonym

    Hennes 1åring kan inte sitta!!!!

    Anonym skrev 2011-02-22 12:42:40 följande:
    Tänk vad lätt det är att dömma jag fick själv höra att jag försummade min son när han var liten han utvecklades inte som jämnåriga och direkt så blev ´jag påhoppad att jag gorde fel med min son, Lite historik han kunde inte tugga sin mat fören han var närmade 2 år han kunde inte gå innan han var 18 månader han kunde inte prata innan 3 års ålder han kunde inte klätra upp på en stol själv innan 2 års ålder. Gorde jag fel nej min son hade en utvecklingsstörning det upptäcktes när han var 3 år av en barnpsykolog så jag vill bara säga barn utvecklas olika det behöver inte vara något fel för det
    Men hallå! Om barnet har en utvecklingsstörning så är det ju per definition något som är fel! Barnets utveckling är störd.

    Det är så klart inte ts kompis fel om hennes barn har ett handikapp, men en normal förälder börjar väl undra och oroa sig när barnet avviker kraftigt från sina jämnåriga, och kollar upp det? Det kan ju vara så att barnet behöver extra träning och stimulans för att kunna klara sig bra i framtiden! Oavsett om barnet är bara lite senare än andra eller handikappat vill man ju som förälder att det ska få utvecklas och må bra. Eller? Vissa här verkar ha attityden "Äsch, om något är fel med ett barn upptäcker nog någon annan det så småningom, varför ska mamman eller ts bry sig?"Obestämd

    Om man totalt struntar i hur ens barn mår och utvecklas tycker jag det är oroväckande, och ett betydligt större problem än om barnet inte kan ditten och datten. I så fall är det ju bra om ts kan hjälpa barnet att få det stöd han ev. behöver, eftersom mamman verkar mindre intresserad, eller bara aningslös.
  • Anonym
    Anonym (Trött!) skrev 2011-02-22 14:20:53 följande:

    Vaddå dömande attityd?! Varför ska det alltid tassas på tår för föräldrar, det är väl barnet som är det viktiga!!!!
    Jag tycker det låter fruktansvärt att barnet nästan aldrig är utomhus och tillbringar sitt liv i en barnstol!
    Det ska alltid vara så synd om föräldrarna som NATURLIGTVIS aldrig gör fel (ironi) men barnens rätt till ett stimulerande liv då?????
    Det är förekommer ostimulerade barn som blir sena i utvecklingen just på grund av det. Det har ingeting med att göra om barnet ibland får sitta i en vuxens knä eller inte.


     


    Det är definitivt barnet som är det viktiga men TS har redan bestämt sig för att det är mammans fel om nått är fel. Jag tror det ligger mer bakom här än oro för barnet!

    Hon skriver att föräldrarna är feta och ja då kan man ju verkligen inte aktivera sina barn barn heller, eller hur?!

    Sen utgår både TS och en del här ifrån att mamman INTE är orolig för att barnet är sent i utvecklingen och att hon heller inte sökt någon hjälp för det. Det har jag svårt att tro att hon inte oroar sig.

    Jodå föräldrar gör ofta fel och många barn missköts, men man behöver för den skull inte vara så fördömmande i vad man säger. Hur vet TS om barnet stimuleras när hon inte är där? 
  • Anonym

    Jag tycker faktiskt du borde fråga mamman lite fint hur det står till egentligen. Acceptera inte att hon fnissar bort det, förklara att du är orolig och fråga vad barnet äter, vad de gör, vad bvc sagt...

    Nu är det lite oklart hur mycket du egentligen vet och vad du bara tror... Men om det är så illa som du ger intryck av lär hon ju inte fatta genom telepati, du måste prata med henne! Även om det är lite känsligt... Kanske har hon en förklaring.

    Träffar hon andra barn i samma ålder? Jag menar att om man inte gör det och inte har tidigare erfarenhet, eller läser i böcker och så, kan det vara svårt att veta hur en ettåring brukar bete sig. Då får du visa henne, ta med böcker, förklara! Steg ett är ju att hon inser att det kan finnas ett problem. För visst kan barn vara olika tidiga och sena, men att han är så sen på i princip alla områden verkar ju inte riktigt bra...

  • Anonym

    Nog är det väl så att de flesta föräldrar läser på lite om barns utveckling under graviditeten och noterar om barnet inte följer "normen". Åtminstone med första barnet är man väldigt nojjig och söker råd hos BVC.
    Kan det varaså att mamman tycker att det är bekvämt med ett barn som inte kräver speciellt mycket.
     

  • Anonym

    Min åttamånaders är lat och väldigt social. Han sitter sedan länge men rullar inte runt. Han är en tjockis vilket gör det svårare. Kan krypa hjälpligt sedan en tid tillbaka men gör det inte gärna. Sitter där han sitter nöjd med sina leksaker och med att ha folk i närheten att umgås med sträcker sig efter leksaker han vet att han kan få tag på men struntar i dem som ligger för långt bort.

    Alla småbarn är ju olika och föräldrar oroar sig olika mycket. Tycker du ska prata med dem om barnets utveckling och själv ta dig små friheter (utan att gå till överdrift) när du är där. Sitt ner tillsammans med barnet och se om han är nyfiken på något. Barn lär sig en sak i taget och just nu kanske han är mest intresserad av språk och socialt umgänge.

  • Anonym
    aster skrev 2011-02-22 20:38:17 följande:
    Det står mycket klokt i detta inlägg. Men dock bygger resonemanget på att mamman är vettig. Om någon av mina kompisar hade ett barn som avvek kraftigt utvecklingsmässigt så skulle jag vara inlyssnande mot mamman men utgå ifrån att föräldrarna hanterade situationen på det sätt som passade familjen bäst.

    Men det som TS försöker uttrycka med sina "dömande"  beskrivningar av mamman är att hon inte verkar ha resurser att hantera detta själv. Om det gällde en bekant till mig som jag tyckte verkade helt okunnig om barns behov så skulle jag fråga mer rakt ut: Vad säger de på BVC? Vad tycker du om kostråden för barn, hur funkar maten? Jag har lätt att oroa mig för mina barn, är du mycket orolig?
    Dessutom så skulle jag jobba på att ge barnet kontakt och stimulera det varje gång vi ses. Då kan mamman få se hur man umgås med spädbarn och TS kan se hur barnet svarar. Kanske är det så att barnet inte interagerar så bra, deå får TS själv se att det är svårt och får mer förståelse för mamman.

    Om TS efter lite sånt här snokande fortfarande är orolig så ska hon för barnets skull prata  rakt ut med mamman, tycker jag!
    Tänkvärt för det som beskrivs i ts skulle inte oroa mig om jag upplevde föräldrana som kompetenta och goda föräldrar. Alla sätter sin tilltro till bvc men det finns faktiskt barn som tappas mellan stolarna och vanvårdas utan att omgivningen och myndigheter reagerar.
  • Anonym

    OJ! Och jag reagerade på ett barn i min BVC grupp som precis lärt sig sitta vid 8 månader!

  • Anonym
    Sthlmsparlan skrev 2011-02-22 21:13:47 följande:
    TS, sköt dig själv och skit i andra. Om kvinnan går till BVC med barnet (vilket hon troligen gör eftersom hon älskat sitt barn) tror jag faktiskt att de kan ta hand om barnets problem, om det nu är ett problem vilket det inte ens behöver vara, vissa barn är tidiga, andra är sena.
    Om ett barn inte kan sitta vid den åldern så kategoriseras det ju inte som sent, utan enormt sällsynt sent!
    Har aldrig hört om något liknande förut!!!!!
  • Anonym

    Barnet kanske är sent utvecklat. Min brorson satt inte fören han var 2 år, gick inte fören han var 2½.. Han har fel på sköldkötteln och får inte tillräckligt med hormoner. Men det är viktigt att tänka på att Alla utvecklas olika, man ska inte jämföra..

    Har endast läst TS

  • Anonym
    k girl skrev 2011-02-22 21:25:21 följande:
    Nja, ett barn som inte sitter vid 10 månader kategoriseras som "sent". Jag tror minsann att du tog i lite så du sprack där.
    Man kan ju undra vad folk gör med sina barn eller rättare sagt vad de inte gör med sina barn! Mitt barn satt vid 6 månader och kröp på alla fyra vid 7 och krälkröp vid 5. För mig låter det lustigt att det finns barn som inte kan sitta ens vid 8 månader, vad gör de med sina barn? Sitter de med sina barn i knäna hela dagarna eller vad? Barn måste uppmuntras för att utvecklas!
Svar på tråden Hennes 1åring kan inte sitta!!!!