• Tokern

    Hennes 1åring kan inte sitta!!!!

    Ari Gold skrev 2011-02-22 18:15:17 följande:
    Jag skulle tro att din "vän" är mycket väl medveten om att hennes barn har en utvecklingsförsening men väljer att inte tala om det med dig.

    Anledningen till att det är svårt för föräldrar till barn med funktionshinder/misstänkt funktionshinder att dela detta med  människor i sin omgivning är att somliga fortfarande än  idag tror att utvecklingsmässiga funktionshinder beror på föräldrarnas agerande. På det sätt du skriver omämnet tycker jag att det är helt logiskt att hon inte vänder sig till dig i frågan.

    Det KAN också vara så att hon ännu inte "är där" med att förstå att barnet har en annorlunda utveckling -men det är faktiskt inte ett problem. Den process som det innebär att förstå och smälta att man har ett annorlundabarn måste få ta den tid det tar. Det kan inte pressas fram av omgivningen.

    Vid de allra flesta vanliga funktionshinder sker ingen träning  eller behandling i den tidiga barnomen, det finns därmed ingen självändamål i att söka hjälp hos BVC. Sådan hjälp kan föräldrarna söka om  DE behöver stöd - för barnets del är det ändå så att det måste få mogna i sin takt och mötas på en nivå där det befinner sig.

    Att din väninna behandlar barnet på ett sätt som är förenligt med barnets utvecklingsmässiga ålder snarare än den biologiska ser  jag inte heller problemet med. Det är lite av en "hönan och ägget" konstruktion här...du tror att barnet är försenat i utvecklingen pga hur det behandlas. Jag  tror att barnet behandlas som ett mindre barn pga att det är sent i utvecklingen. Att barnet inte skulle kunna sitta vid ett års ålder pga att det inte får vara så mycket på golvet tror jag dock att vi helt kan utesluta. SÅ stora konsekvenser får det inte att vara en "dålig mamma" ens om så vore fallet.
    Kloka ord!
  • Tokern
    Ari Gold skrev 2011-02-22 18:23:48 följande:
    Exakt...och i den utsatta rollen  är det också  vanligt och helt normalt att föräldern i mötet med sin omgivning kan vilja skydda sin och barnets integritet genom att inte placera barnet i  situationer där avvikelserna märks så tydligt. 

    Att mamman hellre har barnet i knäet eller i stolen när du  är där behöver inte betyda att barnet alltid sitter där, snarare att det kanske känns tryggare för mamman, att hon tänker att utvecklingsförseningen märks mindre då.
    Precis som Ari Gold svarar, undrar jag också om det kan vara så att mamman desperat försöker skydda barnet från kritiska (dömmande?) blickar och därför gör det lätt för barnet när det finns utomstående med. Vad är det som säger att de inte tränar kryp, sittande och annan mat när andra inte är med?

    Om barnet är så sent, är det inget BVC kan missa. Låt dem göra sitt jobb och fokusera på ditt; att vara en vän och en medmänniska.
  • Tokern
    Anonym skrev 2011-02-22 21:44:29 följande:
    Man kan ju undra vad folk gör med sina barn eller rättare sagt vad de inte gör med sina barn! Mitt barn satt vid 6 månader och kröp på alla fyra vid 7 och krälkröp vid 5. För mig låter det lustigt att det finns barn som inte kan sitta ens vid 8 månader, vad gör de med sina barn? Sitter de med sina barn i knäna hela dagarna eller vad? Barn måste uppmuntras för att utvecklas!
    För mig låter det inte alls lustig.  Jag tycker det är ganska magstarkt att sitta och fundera på vad de gör "fel". Hur vet utomstående att det inte finns en orsak till att barnet utvecklas som det gör, oavsett hur "rätt" föräldrarna kanske gör?

    Om barn ska uppmuntras för att utvecklas, betyder det att vi har rätt att trycka ner vuxna när vi som utomstående anser att de inte vuxit i sitt föräldraskap?
  • Tokern
    Anonym (nyfikna) skrev 2011-02-22 22:00:42 följande:
    Är själv mamma till ett barn med funktionsnedsättning.

    Det heter funktionsnedsättning faktiskt! (Funktionshinder är det som samhället gör det till genom att vara otillgängligt).

    Hursomhelst var vi på barnkalas i helgen. Många barn i olika åldrar och många mammor. Alla mammor pratade naturligtvis om sina barn, deras utvecklingsnivåer, personligheter etc.

    Ingen frågade något om mitt barn. De nonchalerade mitt barn men följde barnet nyfiket med blicken. De trodde att jag inte såg det).

    Innan vi skulle gå var det en mamma som absolut inte kunde hålla sig utan var tvungen att fråga, precis innan hon skulle gå: "- Har ditt barn sånt där XXXXXX???"
    - Ja, svarade jag. Sedan sa jag inget mer och hon slutade fråga för hon märkte väl att jag inte ville diskutera mitt barns diagnos med henne.

    Vad jag vill ha sagt med detta inlägg är att det är jävligt trist, både för barn och förälder, att vara identifierad med en funktionsnedsättning. Sluta bry er att förhöra oss! Vi vill bara vara som alla andra, vara med i gemenskapen och inte bli ifrågasatta. Att jämt få svara påera nyfikna frågor är ytterligare en börda förutom den att man träffar olika vårdpersonal hela tiden som man måste redogöra för och berätta bakgrundshistorik och diagnos för.
    Tack för att du bidrog. Det var värdefullt att få höra hur det kan upplevas som anhörig.
  • Tokern
    anne h skrev 2011-02-22 22:08:41 följande:
    "helt friska barn"? *flinar* undrar vad min kärnfriska unge med DS är då...? 
    Så länge ditt barn inte åker på en förkylning så är han/hon "helt frisk" eller hur?  Flört Men i förkylningstider ligger vi alla risigt till{#emotions_dlg.djavulsk}
  • Tokern
    Sthlmsparlan skrev 2011-02-22 22:19:58 följande:
    Mden jag förstår att de är lite osäkra. Tror inte att de hade avsikten att frysa ut dig, ibland kan reaktioner komma plötsligt..
    Men visst är det trisst att människor bara ser eventuella diagnoser och hellt missar människan? Jag tänker mig att det är lite som för människor i rullstol, oavsett vem de är behandlas de ofta som korkade och halvdöva. Om de har sällskap med sig vänder folk sig till sällskapet för att svara personen i rullstol.

    Jag tror att vi ALLA måste träna oss på att se människan och inte bara slöjan, rullstolen, skelningen eller vad det nu kan vara.

    Det är ju lika fantastiskt när ett barn ställer sig, säger mamma eller ler oavsett om barnet är sen, skelar eller har en diagnos eller faktiskt är "tidig". Vi föräldrar älskar ju att prata om våra barns framsteg. Jag gissar att det gäller även om barnet inte är tidig av någon anledning? Eventuella diagnoser är ganska privat, jag vill inte heller diskutera min medicinska historia på en fest......
  • Tokern
    Anonym skrev 2011-02-23 22:12:50 följande:
    Men det är väl klart att bvc har koll på det! Våran läkare sätter barnen upp redan vid 4 mån för att se om dom kan balansera sin kropp lite grann... Med tanke på att du lägger ut detta för allmän beskådning så kanske det finns en anledning varför din "kompis" inte talar ut med dig!
    Det ligger nog något i det där Flört
Svar på tråden Hennes 1åring kan inte sitta!!!!