Gastric Bypass (GBP)

Maddisen - Tack så mycket! Smet iväg den 19/3 och vigde oss lite snabbt.

Urlänge sen jag skrev här nu.
Den 20/4 är det 1 år sen min op.
Har idag gått ner 57 kilo och har 10 kvar till normalvikt, skyller på min graviditet att jag inte nått målet
Mår toppen och är grymt nöjd med allt min viktminskning fört med sig, vilken livskvalite!!
Ska även börja träna snart så fort bebis kan vara hemma med pappa och inte hänga i mig , ska bli skönt, då kanske dom 10 sista kilona vill bort med.

Hoppas det går  bra för alla er andra här inne och lycka till ni som just opats eller väntar på op.

60kg

 

140kg

 

bjuder på före och efter bilder!

Sara - Jag opereras om två veckor, den 26:e! Ska på inskrivning imorgon! Spännande...

Har vägt mig nu, totalt 2,7 kg på tre dagar. Det är jag ganska nöjd med.

Hej på er

Sitter och kollar på era före och efter bilder - stort grattis till er som lyckats så bra med viktresan!
Ni kan verkligen vara stolta!
Vilken bedrift.. Jag hoppas också att jag får gå ner mina överflödskilon (närmare bestämt 45 stycken av dem) efter min OP den 25:e Maj.
Känner mig i ärlighetens namn nervös, herregud hur ska det gå?
Nu är det drygt en månad kvar tills jag börjar flyta, känner mig peppad inför det verkligen. Helst skulle jag vilja börja smått redan nu faktiskt.. :) ;)

@home – Doktorn trodde inte alls att jag har njursten, då han tittat på röntgenplåtarna idag (han var en urologdoktor). Han sa att om jag hade en njursten så stor som ultraljudet påvisade så skulle han se en stenskugga, och den fanns inte.

Men, röntgenbilderna han tittade på var minst två månader gamla, stenen kan ju ha kommit dit senare tyckte jag, men han trodde inte det. Jag ska i alla fall få genomgå en full njurscreening med allt vad det nu innebär, men sen. Alltid sen *morr*. Då jag är palpöm i magen så tror han att besvären har någonting med min GBP-operation att göra, så han skulle skicka mina journaler till Ersta. Ersta är ju inte det snabbaste sjukhuset, och säkert aningens trötta på mig, haha, så jag lär ju får vänta tills jag dör, innan dom hör av sig, om dom ens gör det (ja, JAG ska ringa dom, men inte idag).

När jag kräktes hela tiden så kände jag mig som en hypokondriker då man inte hittade felet, förens efter fem månader (deras operationslarv), då jag inte kunde andas (morfinallergi), och dom inte hittade felet trots flertalet ambulansfärder pga. andnöd, så kände jag mig som en hypokondriker. Nu känner jag mig som en hypokondriker igen, fast jag vet ju att något är fel, då jag känner min kropp, precis som vid de andra tillfällena.

Varför ska min kropp jävlas med mig, och varför är det så svårt att få hjälp? *Arg, ledsen och förtvivlad*

Jag satt på akuten i 12 timmar lördag-söndag, och hamnade på en avdelning igår morse, blev utskriven idag.Det hoppas jag med :)

Vägde mig på en riktig våg och inte det där förbannade wii fit, då var det helt plötsligt 3 kg och det får man vara nöjd med

Men GÄSP vad dåligt jag sovit inatt. Varför är jag så nervös inför idag? Jag kommer ju vara helt knäckt när det väl är dags för operation! En dusch kanske hjälper...

Tack Maddisen!

Lillabus - Men jag ska ju inte opereras förrän om två veckor. Hur kan man vara så nervös inför idag då det bara är provtagning och möten? Helt ologiskt.