Gastric Bypass (GBP)
Varför ny tråd?
*undrar eftersom jag inte hittat svar på den frågan *
Varför ny tråd?
*undrar eftersom jag inte hittat svar på den frågan *
Räknade nyss ut att mitt BMI är 20,9... har ingen koll på hur man bör ligga o om det är bra.
Vet bara att jag är 175 cm o väger 64... vill ligga runt 69-72 för där trivdes jag bra....
Börja bygga muskler o träna som gäller för äta mig till det klarar jag icke... dumpar på tok massa "vanliga" saker o vågar inte ens testa mera kolhydrater/fett/sött eller annat som påstås öka kroppsvikten...
Och i o med att jag äter mesta dels protein så våagar jag heller inte köra konditions träning i allt för stor utsträckning för då skakar jag o blir helt matt o tagen... gör av med så mkt energi då...
Räckte med 2 timmar på busfabriken med barnen för att få mig skakig o trött...( laddade väl dåligt innan men man lär så länge man lever)
Älskar ju att träna o där käner jag att det blivit en annorlunda situation än jag hade hoppats på. Hade mera tänkt att äntligen kan jag åter igen träna mig till ett behagligt (obehagligt kanske) illamående pga utmattning.....
Nu mår jag inte illa utan är mera skakig, orkeslös o somnar hur lätt som helst där jag står o går
Och jag tar tillskott i form av drycker när jag tränat men har dumpat lite till o från av dem.... sucka... vad är väl en bal på slottet....
Ja inte får jag i mig några 3 dl inte.... mer troligt mellan 1,75-2,25
Har testat en enda gång att äta tills jag verkligen KÄNDE mig mätt men oj oj vad det kostade efteråt.
Magen spände o gjorde ruggigt ont i ca 3 timmar..... fick då verkligen i mig för mycket.
De gånger jag varit inlagd o de har portionerat maten åt mig har de gett mig precis vad jag klarar så därför har jag trott att jag får i mig så mkt jag behöver.
Har varit opad i dryga 1 år nu så magen är nog så stor den ska vara.
Fick rådet att pga mitt magsår äta mindre mängd men en gång extra/dygn....
Men det känns ändå som jag får i mig vad kroppen kräver för att orka
Dear old Ersta...
Jag opererades oxå där o har legat inne i omgångar för magsmärtor... sammanträffande??????
Fast jag bor ju i Norrköping o ligger inne på mitt hemmasjukhus (vrinnevi)
De utför op här men har sån kö, därav min op på Ersta.
Hoppas de kan komma fram till vilken hjälp du behöver för att bli av med dina besvär....
Zozzo87
Wow vilken strong kvinna du är som delar med dig....
Sköt att höra att du ändå är vid gott mod..
All lycka till dig...
Jag har sett jingeln infö KALLA FAKTA o blev lite upprörd över att det talas om alla tusentals som opereras och får ett lidande för resten av livet...
Alla vi som lyckas då?
Jag har ju dessvärre oxå råkat ut för komplikationer iform av tarm som kläms i hålrum i buken o magsår efter op men detta til ltrots så känner jag mig super nöjd med mitt val att opereras. Min diabetes är borta, mitt stiganse kolesterol ligger numera på värden som inte ens antyder att det någonsinn legat högt och bäst av allt... mina blodvärden ligger så bra så min proppbenägenhet behöver inte behandlas med Waran längre....
Vad gör det då att jag har ont... jävligt ont emellanåt.... jag mår ju bra o ont har ju bvar o varannan människa o nu förtiden är det ju enklare att smärtbehandla än fetma behandla (följdsjukdomar osv)
Pga detta så skrev jag ett mail till Kalla Fakta redaktionen o bad dem även visa alla lyckade resultat, som trots allt är bra mycket fler än de misslyckade... Ska bli intressant att se programmet d 10:e
Första rejäla shopping rundan efter stop av minskning i vikt (klädstorlek)
Chockad gick jag från LINDEX med 2 plagg i XS/S.... jag som för 1½ år sedan hade 50-52 i kläder
Sinnessjukt
Bara tittar in o kollar läget lite.
Snart 1½ år efter op o jag mår bra, bortsett från ont lite då o då eftersom jag har besvär av magsår som kommer o går...
Vikten har stannat nu o jag är mer än nöjd. Tappat 47kg, väger nu 64-65 kg (175 lång) Drar i kläder S/M o det är sjukt...... jag som för dryga 1½ år sedan hade 50 i kläder... helt sjukt....
Ångrar inte en enda dag mitt beslut om gbp, enda jag ångrar är att jag itne tog beslutet tidigare
Och jag ångrar o hatar mig själv för att jag tillåtit mig att hamna i situation där gbp blev ett val.
För så är det nog med fler än mig. Man bara vaknar en dag o är stor. "Hur i h-te hamnade jag här?"
Så dags då liksom..... när man redan vägde 30 kg för mycket....minst...
Det som jag nu, som "normalviktig" kan störa mig på är att det helt plötsligt är så legitimt att prata om min vikt- helst då min dåvarande vikt. Men när jag var stor var det aldrig någon som sa något, aldrig någonsinn.
Jag är ju samma person med samma känslor och det stör mig enormt att folk i min närhet är så ytliga...
Det jag mest vunnit på i och med min gbp är min hälsa- min diabetes finsn det inte ett spår av, värdena visar inte ens att jag någonsinn skulle ha haft diabetes. Min ork o energi är såååå mkt bättre. Jag cyklar utan att behöva gå o leda cykeln emellanåt... jag små joggar (hatar men gör det ändå) Det jag kan se som en mini nackdel är väl att mina bröst är borta..... får väl köpa nya men det får bli en dröm tills vidare....
Ör ju inte 25 längre o har accepterat mitt utseende för länge sen... Nu som först gillar jag den jag ser i spegeln, trots hudhäng o platta bröst...
Man kan inte töja ut den lilla del mage man har kvar. Den är inte elastisk. Den rymmer mer än strax efter op eftersom den läkt.... Risken är att den spricker om man äter allt för mkt...
Som svar på frågan om jag äter omeprazol för mitt magsår så är det nope, jag har pantoloc o den funkar. Har dessutom besvär av fickor som tarmen kläms i lite då o då och vid dessa tillfällen blir jag inlagd på sjukhus o får ligga med dropp o de t görs gastroskopi för att utesluta tarmvred. Vet att tarmvred gör hemskt ont o bara att ha tarm i kläm gör ont så jag är evinerligt tacksam för att det inte är tarmvred....