En tråd för oss som genomgår en vårdnadstvist att ventilera i!

Ett tips till er båda är att ni skriver upp alla umgängestider med datum då pappan uteblivit, iaf senaste sex månaderna. Jag kunde alla uteblivna umgängestillfällen som rinnande vatten och mitt ombud förhörde mig på dem under huvudförhandling som för att verkligen visa hur läget såg ut!
Tänk också på att utgå från barnets bästa hela tiden. Att barnet blir ledsen, t.ex vill inte äta efter utlovat umgänge med pappan som inte dyker upp eller hur nu era barn visar att de känner sig svikna. Min dotter t.ex blev fruktansvärt utåtagerande, sparkade på soffan, skrek rakt ut och fick jämt ont i magen då det nalkades umgänge eftersom hon blev sviken gång på gång. 
En tråkig sak som ni också får ha i åtanke är att detta med en pappa som uteblir vid umgänge inte direkt anses påverka vårdnadsbiten. Har ni sökt om EV så måste ni med era ombud benhårt puscha på att vårdnadsbiten INTE fungerar, med underskrifter som ej skrivs på, passansökan eller vad som nu är ett problem. Att ni inte på något sätt kan sammarbeta med den andre föräldern, om kränkande ord förekommit, kan du komma ihåg när och vad som sades? Bevis? Hur påvarkas barnen om de hör pappa trycka ner deras mamma?
Lycka till!  

Jättebra initiativ att starta upp en sådan här tråd!
Känner även jag ett behov av att "ventilera" lite.. Min situation ser kortfattat ut såhär:

Jag och mitt ex har en son på 3 år och vi har gemensam vårdnad och precis kommit igång med varannan vecka, vi separerade förra sommaren och sedan dess har jag fått ta emot en hel del smutskastning och hot, han säger saker som t.ex: att jag är en hora som lämnade honom för att supa och kn***a runt, och att jag ska dö för att jag har gjort såhär o.s.v. Saken är så att jag lämnade honom för att hade problem med sitt humör och va rätt taskig, framförallt när han va full (har även svårt att hantera alkohol).
Jag har hela tiden sett det så att han är sårad och inte tagit åt mig så mycket av det han har sagt, men då har han för att komma åt mig sagt sånna saker framför vår son istället. Det lugnade altteftersom ner sig lite men han fick ett ryck varannan vecka och ringde och skrek och kallade mig saker, jag tog kontakt med familjerätten och vi va på möte där, efter det mötet tyckte inte socialsekreteraren att vi skulle ha gemensamma möten då mitt ex gjorde påhopp även där. Såhär längt känner jag att vår son har skonats någorlunda.

Men då kommer vi dit vi är nu, för några veckor sedan så ringde mitt ex mig (jag hade vår son) och pratade osammanhängande och släpigt, han va jättetrevligt och hotfull omvartannat och jag kände snabbt att det var något som inte stämde. Den dagen slutade hur eller hur med att han bröt sig in i mitt förråd . Han skulle ha vår son 2 dagar senare och jag kände en klump i magen över att behöva lämna honom till sin far, samma dag så ringer han kl 5 på morgonen och är i samma skick som 2 dagar tidigare. jag bestämmer mig för att åka bort i några dagar för att undvika obehagliga situationer.
Han bad senare om ursäkt och jag förklarade för honom att jag känner mig otrygg att lämna vår son till honom.
När han sedan hade vår son veckan därefter får jag på omvägar höra att hanhar skrikiga och fört liv i sin lägenhet så att securitasvater hade ditkallats, han hotade vakter och grannar. kl va då 1 på natten. Vår son va inte på dagis dagen efter. jag konfronterar honom och han säger att det är överdrivet, men nämner att hyresvärden hade antytt att han kommer bli vräkt.

Jag har tagit kontakt med en advokat nu och har så gott som bestämt mig att ta steget och begära egen vårdnad, jag kan inte avvakta mer för det känns som att det bara blir värre.
Jag försöker vändra och vrida för att se situationer ur alla vinklar.. :(