Ni som fick MA, valde ni skrapning eller tabletter

ja fick inte välja.. jag fick tabletter, dom sa att kommer inte allt ut med tabletterna så blir de skrapning... men tabletterna gick bra..

Jag valde skrapning för jag orkade inte (psykiskt) att vänta ut fostret och smärtan med det....

Med skrapning slapp jag den värsta fysiska smärtan eftersom man sover under tiden.....

jag valde tabletter, (för mig syntes det knappt något foster alls på VUL,skulle varit i v 12, men de trodde det hade avslutats i v 8), så då det inte var "så mycket" som skulle ut så rekommenderade de tabletter. det är mest naturligt för kroppen och innebär mindre infektionsrisk och ger oftast inga komplikationer, man återhämtar sig ofta snabbare enligt dem på KK och mna kan snabbare försöka igen. så för mig var det ett lätt val. i vårt landsting fick man välja på  att göra det inne på sjukhuset eller att få tabletter med sig hem och gå igenom det hemma. vi valde att göra på sjukhuset, jag och sambon fick eget rum, och det kändes tryggt att ha sköterska nära till hands och de tittade till oss ofta, jag hade rejält ont men så fort jag nämnde för sköterskan att det gjorde ont fick  jag morfin två gånger vilket var väldigt skönt, kände inte ett smack efter det. vi kom väl in kring lunch och åkte hem igen kring kl 17 nånting, då hade blödningen lugnat sig och liknade mer en vanlig mensblödning.

efter att ha gått igenom sorgen av att behöva inse att barnet man längtat efter inte blev något barn så var aborten inget att oroa sig över. det var en droppe i havet jämfört med hur det var att gå igenom konstaterandet av själva MA't. det gick lätt och relativt smärtfritt och det kändes skönt att kunna bearbeta och gå vidare när det väl var klart.

precis s hade vi de med.. fick ett eget rum och fick dom här tabletterna, men ja fick vara kvar över natten för ja blödde så mycket..
det hemskaste var att de va precis bredvid BB.. man hörde barn skrika:/

men fy vad jobbigt, här är kvinnokliniken och förlossning/bb i två olika hus, så det slapp vi iaf..

men tyckte iaf det var tryggt att göra det på sjukhuset, tänk dig om du blödit så mcycket hemma då hade man ju börjat bli rädd, på sjukhuset kan de iaf ge råd och övervaka en så att allt går så bra som möjligt, samt att man kan få bra smärtlindring om det behövs.

Läkaren sa att jag kunde få tabletter, men att jag skulle få ta dom hemma själv.

Börjar man blöda på en gång?
Hur går händelseförlppet till ?
Det måste gjort ordentligt ont om man får morfin.

Hoppfull 84, Har ni lyckats bli gravida igen?

Jag håller med dig, sorgen är värre en smärtan av MF..... hopplösheten sköljer över en gång på gång ......

men fråga om du kan få vara kvar.. ja hade aldrig vågat vara hemma och blöda så mycket som ja gjorde.. fick byta en sån supertjock binda dom har på sjukhuset var 15e minut för de blödde igenom..
Tar 1-2 timmar innan man börja blöda.. dom körde upp tabletterna sen fick jag ligga ner 1 timme och fick inte resa mig, sen började ja känna som en grym mensvärk, 1 timme senare så började de blöda lite smått, sen kom de som en fors av blod så ja fick springa in på toa även hade ja binda och hela byxorna blev nerblodade.. låter inte så mysigt.. men de gick ju bra iaf.. allt kom ut.. ja blödde vanlig mensblödning 1-2 veckor efter detta sen va de bra igen.. de är olika från person till person hur ont det gör.. jag behövde bara alvedon och smärtstillande...

jag fick först ta tbletter dagen innan hemma, som skulle förbereda på nåt vis, minns inte ritkigt, sen var jag in till kvinnokliniken på förmiddan och fick några tabletter till, och sedan vi lunch hade vi tid bokad, så då åkte jag och sambon in, fick flera slidpiller man skulle föra upp. fick ligga på rummet en stund, tro det började blöda fter ca 30minuter-en timme. det gjorde ont som en mycket kraftig mensvärk. att jag fick morfin var nog för de tyckte synd om oss som fått MA(alla var så gulliga och ville stötta och ta hand om oss), de sade hela tiden att jag skulle slippa ha ont alls och att jag skulle säga till så skulle dom fixa det direkt. hade säkert räckt med vanliga värktabletter också men när hon gav sprutan(det var ingen stor dos) så kom ju smärtlindringen direkt istället för som med en värktablett efter ca 20minuter... när jag fått sprutan så kände jag inget alls längre och kunde sova en stund, när effekten avtog och jag började få ont igen så fick jag lite till så hade knappt ont alls under hela aborten..

det blödde kraftigt, mycket tjocka klumpar och blödde igenom flera gånger trots jumbo-superbindor och täta toalettbesök, så det var skönt att man fick ha sjukhusets byxor så man slapp förstöra sina egna. som sagt kring 17 typ så hade det hela lugnat sig till en mer normal mensblödning så då fick vi åka hem. hade väl mensliknande blödning i ca 1-2veckor efteråt.

Vi är nu gravida i v 22 med vårt första barn.
det var fruktansvärt jobbigt att gå igenom MA't, vi trodde ju att allt var frid och fröjd fram till v.10-11nånting men pga en pytteliten blödning åkte vi in på VUL och då de inte kunde se något foster tidligt började de prata om MF, men att det ev.. kunde vara normalt ändå, fick en ny tid en vecka senare, då hade fostersäcken växt något och de kunde se nåt grått i säcken, så då tändes hoppet igen, ny tid en vecka senare men då hade det inte vuxit något och HCG värdena hade inte heller ökat så först då kostaterade de att det var ett MA, de där veckorna när vi inte visste om vi var gravida eller ej var fruktansvärda.

Den här graviditeten fick jag göra ett extra VUL i v8, och KUB i v12 för att lindra min oro för att det skulle hända igen. men nu känner jag bebisen hela dagarna och vågar äntligen glädjas igen! stötta varandra och försök se framåt. det kommer gå vägen nästa gång ska ni se!

Piller eftersom jag visste riskerna med skrapning och läkaren starkt avrådde från det när jag redan hade svårt att bli gravid. Vissa behöver i likhet med mig två omgångar piller,men skrapas-nej,aldrig jag hade vågat det! Hade nån blitt helt steril av det så är det jag,jag brukar drabbas av allt man kan drabbas av. Nästa gång ska jag inte ens göra VUL. Är barnet dött så är det och kommer förr eller senare ut. En till bild med dött barn på klarar jag inte! Bättre vara ovetande och kanske vara gravid om man har tur.