Jag vet inte hur det fungerar med p-piller (tror det var Trinity som skrev i en annan tråd att de bara håller läget stabilt, men inte svälter ut endon) men jag förstår din deppighet.
Fick själv diagnosen för ganska exakt en månad sedan och har nu blivit opererad. Det kom som en blixt från klar himmel och det var ganska tuffa veckor mellan diagnosen och operationen. Tack och lov gick det bra och de fick bort allt så jag kan bara hoppas att det skall hålla sig borta så länge som möjligt och att jag skall "hinna bli gravid innan det kommer tillbaka". Vi står i kö för IVF, men hoppas förstås att det går naturligt innan dess.
Jag tycker spontant att din läkares svar är lite lustigt. Hon TROR att du får lättare om du äter p-piller? Om hon inte vet så är ju ett halvår ganska länge att vänta innan man försöker skaffa barn igen. Jag vet inte hur gammal du är och om du är väldigt ung så är det kanske ingen fara, men annars skulle jag definitivt kräva en second opinion på det och också en färdig plan om hur länge ni måste försöka etc innan ni kan hamna i kö för IVF. I vissa landsting är ju köerna för IVF jättelånga och då är det inte roligt om ni först måste äta p-piller ett halvår för att sedan försöka själva ett år och sen hamna i kön.
Jag säger inte att hon har fel, men personligen skulle jag kräva att få mer information och en långsiktig plan. Tyvärr är min uppfattning att man måste tjata på vården, det går inte bara att acceptera läget och gå hem utan man får läsa själv och ringa flera gånger för att få besked och få den vård man vill ha. Inte bra, men tyvärr verkar det vara så.
