MIssfall pga brist på fostervatten

Hej.

Jag har precis fått mitt andra missfall i v.18 pga brist på fostervatten. Önskar styrka, kontakt, solskenshistorier, uppmuntran, information från er andra som kanske varit i en liknande situation.

Första missfallet i somras - då gick fostervattnet i v,18, (dagen innan efterlängtat rutinultrljud). Vår lilla kille kämpade dock på och hjärtat slog ytterligare 10 dagar innan jag fick feber och läkaren (och vi) bestämde att det var dags för en tvåstegsabort.
Vi blev gravida efter ett par månader igen (glad över att det i alla fall funkar!) och efter nyår hände det igen... Efter många extra ultrljud och oro resulterade rutinultraljudet i att  Prickens hjärta slutat slå och det fanns inget fostervatten. Denna gång hade jag inte läckt men det fanns i alla fall inget vatten där. Veckan innan hade flera läkare konstaterat att allt såg normalt ut.

Nu inväntar jag provsvar (4-6 veckor) och undrar hur många gånger man orkar gå igenom detta och om det kommer att finnas några svar. Läkaren verkar vettig och har i alla fall sagt att om det händer 2 ggr är det inte bara att tycka att det är otur.

Under "vår resa" har vi väl träffat ca 10 läkare, eftersom vi hela tiden har fått söka akut... Jag är trött på historier och statistik om att 15% av alla graviditeter slutar i missfall och att jag är frisk och bla bla.... Jag är glad över att jag har en son (snart 3 år och den graviditeten var komplikationsfri) men undrar varför detta händer? Jag vill ha svar och jag längtar så efter ett syskon. Vad säger man till 3åringen som undrar varför bäbisen inte längre är kvar i mammas mage?! Vi har förklarat att den är i himlen med mormor men jag önskar så att jag kunde lova honom att det kommer en ny bäbis.

Jag gissar att jag är långtifrån ensam....?