Inlägg från: Farfalla |Visa alla inlägg
  • Farfalla

    Missfall av tvillingar

    Jag förstår dig ts..men inte helt ändå..

    Detta hände för ca 2år sedan då jag hade min sista graviditet. Vilket kändes som en cirkus av att bara vara gravid igen efter vi förlorat vår lilla pojke då han var 7månader liten..

    Så i min sista graviditet fick jag som du en blödning från ingenstans, allt hopp försvann!
    Vi åkte in och dom gjorde en supersnabb koll och sa att ett hjärta tickade på men att det var stor risk att det var ett pågående missfall och att vi helt enkelt fick avvakta och se hur det skulle bli.

    Det slutade blöda och allt hopp kom tillbaka!

    Natten därpå vaknade jag av att sängen var dränkt i blod, koagel och en grym smärta!
    Mådde sååå dåligt! Och hade sååå ont!
    men eftersom det kom större koagel så var vi ju helt säkra på att det var slutet..

    Behöver jag tillägga att vi var hos svärföräldrarna i deras stuga ute på vischan i höga kusten under semesterperiod?!
    Dvs det gick inte att få en ambulans på lääänge dit. så det blev någon form av sjuktaxi, dom hade en bår i taxibussen, skumpigt och jävligt på vägarna och det gjorde ont som tusan, tårarna rann oavbrutet och jag var så yr..

    Åter igen på sjukhuset där, så hittade dom ett hjärta som tickade!!!
    Trodde knappt mina ögon! Blev så paff!
    Men som dom sagt innan så var det antagligen ett pågående missfall.
    Blev inlagd och då på kvinnokliniken ihoplaget med bb avdelningen eftersom det var semestertiderna och dom drog in avdelningar/platser..
    kändes ju superroligt att vara där med alla lyckliga föräldrar o bebisar.
    endel som frågade om vad jag fått osv.. ehh nej ingen just denna gången är gravid i v14 och ev blir det missfall.............suck.............

    Sen fick jag grundliga undersökningar osv osv och blödningarna slutade och ett hjärta tickade på.
    Läkarna konstaterade att det rört sig om en tvillingggraviditet vart det ena fostrets dött och kroppen stötte ut det. Så det var en 2äggsgraviditet, och det gjorde att denna klarade sig. ännu menade dom.

    Hade lite småblödningar i ett antal veckor efter...

    ....och idag är Jolina 15månader och alldeles underbar! 
    Ibland tänker vi ju på att hon kunde ha haft ett tvillingsyskon... 

    Ser att du är gravid igen och vill önska dig all lycka med graviditeten! :) Kram!
     

  • Farfalla
    josefineu skrev 2011-05-08 08:36:56 följande:
    farfalla..kan verkligen inte tänka mig allt som du måste gått igenom,,det måste ha varit en såån jobbig tid och kanske fortfarande smärtsamma minnen förstår jag,,va kul att du har Jolina,,
    Jag ska på ultraljud nu den 10maj,,och är bara såå nervös..känns som jag inte har gravid symtom typ längre vill bara se att det är ett litet underverk därinne som lever och mår bra,,eller om det är två..men det tror jag inte men man vet ju aldrig..har inga arvsanlag för tvillingar alls i släkten så förstår inte riktigt hur det gick till förra gången..
    kul att du har en liten tjej på 15mån,,min lille alex är också det,,det är verkligen en aktiv ålder,,ha ha
    kram
    Det är ett liv med evig saknad till Rasmus...

    Vad roligt med ul! Förstår att du är nervös! Vi gjorde i runda slängar typ över 30 olika ul med Jolina i magen :S En hel del beroende pga blödningarna och spec.hjärt ul spec.organscreening m.m och endel pga oron... Så det var en välundersökt tjej i magen ;)
    Dom säger väl att enäggstvillingar är allt som oftast genetiskt och tvåäggs är slumpen... Så vem vet, du kanske har chansen igen?! :)
    Ja det är verkligen fullt bus här hemma, non-stop från morgon till kväll..
    Uppdatera gärna efter ulet! Kram! 
  • Farfalla

    Åh vad jag är glad för eran skull! :) 
    Det är många blandade känslor..och man har rätt att ha dom alla, det är viktigt att komma ihåg! 

    Och vad skönt att läkaren var nogrann och ni kände en tillförlit till honom!

    Lycka till nu och så hoppas jag på en uppdatering med foto när bebis tittar ut ;)

    Kram!
     

  • Farfalla

    Försök att hitta både läkare och psykolog som verkligen lyssnar och förstår dig.
    Det finns ingen som kan mäta sorgen och man får sörja, lääänge.
    Och för övrigt så är det ju inte ett val man gör, sorgen finns där ändå.

    Jag var sjukskriven sen Rasmus dog den 3emaj 2008 fram tills lillasyster föddes den 20e jan 2010..
    Jag vet dom som inte fått mer än 2veckors sjukskrivning efter att ha förlorat barn,
    Kan iaf tänka mig att någonstans finns det kanske en större "förståelse" att ha förlorat ett barn mot att få ett missfall....
    Men hoppas verkligen du får det stöd du behöver! Kram! 

Svar på tråden Missfall av tvillingar