Inlägg från: josefineu |Visa alla inlägg
  • josefineu

    Missfall av tvillingar

    Jag va i vecka 12+ då jag plötsligt fick en enorm blödning och en jätte klump levrat blod som damp ner i toaletten va ju tvungen att försöka fiska upp den för att se fall det va nån syn av ett foster..Tårarna forsa jag skaka kände mig bara så förtvivlad,,ville inte förlora detta barn (nr3) har en Anton på 7 från tidigt äktenskap och en Alexander på 10mån med min nuvarande man som även han var pappa till denna graviditet..Ringde sjukvårdsupplysningen å fick en akut tid till sjukhuset..Inte ett ord utbyttes i bilen på väg in,,allt var ju förlorat..När jag skulle ta av mig kläderna för att bli undersökt rann bara blodet längs med benen och över golvet där jag gick till stolen,,dom fick kalla på en till sköterska som skulle få torka upp det som kommit på golvet,,psykiskt var jag helt borta..under undersökningen hittar dom tillslut ett litet hjärta som dunkar och precis när hon tänkte sluta så hittar och ser hon ett till..Det va 2st därinne som levde,,blev inlagd och fick dropp ifall det skulle behöva bli op..början till missfall verkade det som sa dom om inte blödningen slutade..Från gravid och lycklig till tron av säkert missfall,,akut in får reda på att den lille lever till att vänta tvillingar..Klart att blödningen skulle avta,,det var vad jag intalade mig och kände,,nu när jag till och med väntar 2,,kan fortfarande inte fatta att det var två..Jag tänkte det kan inte finnas en mening med att jusst få reda på att jag väntar två,, till att få förlora dom samtidigt..Blödningen blev mindre å jag gjorde ett ultraljud morgonen därpå..allt såg bra ut,,båda levde.Sjukhus personalen bad mig att vara liggandes i en vecka och ta varje timme för sig,,början till missfall eller inte det går ju inte att stoppa ändå..Åkte hem å blödningarna varken blev mindre eller större..efter 4dar slutar jag blöda dan därpå börjar det igen,,ringde sjukhuset och dom sa det va en ny blödning,,kanske missfall eller kanske bara en blödning hon va inte expert på det området sa hon,,hmm ok vad skulle jag tänka göra eller tro,,alla mina tankar gick till barnen och till positiva tankar och även negativa..Gick hemma ca 1½vecka till och blödde fick ingen återtid eller ultraljuds tid,,jag gick i blindo,,på torsdags kvällen efter 2½veckas blödning känner jag små små sammandragningar kändes det som..konstigt tyckte jag och sa till peter,,det känns faktiskt som små sammandragningar,,på natten kunde jag knappt sova visste inte fall det va barnen man började känna eller om det verkligen va sammandargningar,,alla graviditeter är ju olika på så många sett säger ju alla..ringde fred morgon fick en akut tid på en gång,,gjorde ultraljud och dom små levde och mådde bra fortfarande,,skönt jag pustade ut lite,,det va sammandragningar sa hon och dom har börjat för att jag blött så länge att det retar livmodern,tranon tabletter skulle jag börja ta som skulle minska blödningen förhoppningsvis,,det sista hon sa va att om du får feber eller mer ont så hör av dig och nu ska vi hålla koll på dig kom tillbaka om en vecka och det finns en stor chans till att du kommer gå graviditeten hela vägen ut..Bara bra tankar gick runt i mitt huvud..efter doktorns ord och undersökning att allt såg jätte bra ut åkte vi hem..Lördags morgon kom och jag kände mig kall å frusen bara,,tog en het dusch men det hjälpte inte..tog tempen,,graderna visade 38,3,,nej inte feber..ringde å fick en akut tid igen..kom in och blev inlagd dom tog temp på mig och jag va på 36 nånting,,´konstigt jag hade ju feber hemma..Efter ett tag blev jag så dålig att jag låg och skakade jag frös ihjäl nästan kändes det,,jag skickade hem alex å peter dom skulle sova bättre hemma än på sjukhuset speciellt när jag bara låg och frös och inte kunde göra nåt..dom åkte och snart därpå var jag helt plötsligt över 40,2 och okontaktbar,,jag fick panodil tror jag och det tog inte länge innan jag blev kokhet och började svettas istället,,men kände att huvudet kom tillbaka på plats,,kl 1 på natten kände jag mig kissnödig,,ringde på sköterskan å hon skulle bara hämta ett bäcken när vatten bara forsade mellan mina ben ner på golvet..hjälp mig snälla skrek jag till henne jag vet inte vad jag ska göra..hon tittade på vattnet och upp på mig och sa ditt vatten har gått..
    Vattnet hade gått helt ofattbart ,,nu va det ett faktum..missfall,,snälla bara inte båda åker tänkte jag..Mannen min kom tillbaka från öland jag låg i kalmar..Tiden gick och kl 12 på dan började sammandargningarna gå över i värkar..Fick smärtstillande men inget hjälpte över värkarna,,tillslut lustgas,,det hjälpte..13.30 blev lilla Gabriella född så liten men ändå så stor och så otroligt söt..som en liten kattunge med stängda ögonlock..lilla gumman förlåt tänkte jag..Värkarna slutar och jag börjar få hopp att kanske ett mirakel händer så att min andra lilla stannar kvar i mig..Flera timmar gick jag hade inte ont ingenting..21.10 gjorde vi ultraljud  igen och hon hittade inget hjärta eller bebis..hon märkte att han låg redan så långt nere och nästan ute..hon behövde bara sätta mig i en annan position och sa,,nu kommer den,,Gabriel va röd och svullen han hade ju säkert legat där utan vatten så länge,,hade väl velat komma ut med sin syster redan då,,jag tänkte Förlåt att jag försökte hålla dig kvar..
    Tydligen va det nånting som satt kvar så jag slutade inte blöda mina hcg värden eller va det heter va höga fortfarande..så efter ca fyra fem återbesök med ultraljud där det va en liten ljus prick av nåt dom trodde va en bit av en moderkaka så blev det skrapning en vecka innan jul..
    Allt detta på grund av en infektion i livmodern av att jag gått och blödit så länge..
    Fick hem ett svar angående mina små söta,,det var inget fel på dom det var moderkakan som visat en uppåtstigande infektion..
    Dom va borta och vårat liv tog en ny vändning..åt ett helt annat håll..
    Nu hade jag ägglossning igår och jag hoppas,,hoppas är allt jag kan göra..

    Oj det va inte meningen att detta skulle bli så långt skrivet..
    josefine


    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2011-01-05 20:42
    Allt började i vecka 12 och slutade i vecka 15..
  • Svar på tråden Missfall av tvillingar
  • josefineu

    Till Fivekids..Se verkligen till att du får en återbesökstid,,be dom hålla koll på alla dina värden så att inte du råkar få en infektion som jag fick..jag hade nämligen aldrig ont i magen kände ingenting att nåt va galet tills att jag hade feber..blödningen va tydligen nån sorts sinusrands blödning..har svårt att komma ihåg va dom sa..men blödningen var bredvid någon av moderkakorna,,så om blödningen hade blivit värre hade det tagit med sig den moderkakan,,som ett fall..Eftersom du blödit i dina tidigare graviditeter så kan det ju kanske va ok denna gång också men du känner dig själv bäst,,så stå på dig,,för mig visste jag inte ens att infektionsrisken va stor av att jag blödit så länge och läkarna sa inget dom första 2 veckorna dom sa ju bara att jag skulle vila..
    Jag önskar dig ALL lycka till och att du får dina små,,
    Många kramar till dig..

  • josefineu

    Teza..Det känns så orättvist på nåt sett,, du fick blödning i 13 och jag i 12+ det var ju då som man tänkte..Ja..jag har klarat dom värsta veckorna som är mest för missfall...Fy när jag läser hur du hade det,,fram och tillbaka hoppet som byggs upp och faller och upp igen..När jag låg inne sista gången och vattnet hade gått ville dom jag skulle ta nåt piller som skulle hjälpa till att avbryta graviditeten..Kan inte FATTA att dom skulle kunna tro att jag ville ta ett sånt piller..vem skulle vilja en sån sak när det kanske kanske skulle kunna inträffa ett litet mirakel att nån av dom kanske skulle kunna klara sig..
    Åh vad jag lider med dig och du var längre gången än jag..
    Vi väntar på¨att få hem ett papper på att dom ska ha kremerats och spridits i vår minneslund i borgholm,,men det har gått så lång tid,,kanske beroendes på all snö,,jag vet inte..
    Hur gjorde ni,,förlåt om jag frågar!!
    Kraaam

  • josefineu

    Hej vixan..Vad jobbigt ni måste ha haft det..kan inte riktigt sätta mig in i allt du berättar men känner så stor smärta med dig..jag tänker bara på allt som jag fick gå igenom med alla prover piller antibiotika,,jag menar under tiden som passerar när allt är ovisst och osäkert till att hoppet tar sig och får en törn om och om igen,,eller bara på att genomgå en förlossning som sen resulterar i att man inte får ta med sig sina småttingar hem..
    Jag är glad för din skull att du fick ha lille Elian i alla fall för 3 veckor vilken liten kämpe..lilla gubben..
    Folk säger till mig att det var nog nån mening med detta,,har du hört detsamma??
    Men jag kan inte tro på det då blir i alla fall jag ännu mer ledsen,,för det finns inget positivt med en mening som denna..
    många kramar till dig

  • josefineu

    Yvonne 76..jag känner med dig och dina känslor..Jag fick såna konstiga tankar efter att jag såg mina söta,,kändes bara som att jag ville ha dom i alla fall,,stoppa dom i en burk med vatten eller bara trycka in dom igen så dom skulle börja leva igen,,
    Det är konstigt att man kan få sådana tankar när man vet att det absolut inte går,,
    Tack snälla du för inlägget,,ett ljust år sänder jag till dig med..
    kram

  • josefineu

    Jag kan inte fatta att risken med tvillingar var så stor att det kan gå fel,,hade bara som sagt också hört att mot slutet brukade man bli sjukskriven för att det är tungt och påfrestande för kroppen såklart eftersom det är två..plus att lite tidig förlossning kan inträffa som ca runt 30 redan..Men något jag är så besviken på är att på sjukhuset jag va på var nästan alla otrevliga och visade ingen sympati alls,,jag menar bara att bara för att man är i mellan vecka 12-15 så verkade det som om dom ville att mitt missfall skulle hända så vi kunde gå vidare,,jag ville ju bara försöka tro på ett mirakel även fast jag visste att utgången kanske skulle bli denna,,jag var förberedd på en förlossning med värkar å allt som tillhör fasten att det såklart inte gjorde lika ont fysiskt så gjorde det ju ännu ondare psykiskt med den förlossningen,,jag fick i alla fall det bemötandet att dom bara väntade på att dom skulle komma ut,,
    Efter att lilla flickan föddes och vi fick se henne ligga där helt klar och fin,söt,underbar men så liten och död,,var jag glad över att mina värkar försvann eftersom att ett litet hopp om att pojken kanske skulle stanna kvar..men förstörd samtidigt över att jag mist ett barn,,då går alla sköterskor ut och tittar inte ens till mig förns 4 timmar senare då jag ringer på klockan för jag vill ha en undersökning av doktorn för att veta hur den andra mår..Gabriella föddes halv 2 på eftyermiddagen kl 21.10 kom doktorn för en undersökning..under den tiden va en sköterska inne hos mig för att byta underlaget jag legat på..inte för att det kanske skulle spelat någon roll men vad hade det skadat om nån av personalen tittat in bara å sagt,,ledsen att doktorn tar sån tid på sig eller hur är det?
    Mina sjukhusvistelser under denna period har varit förjävliga rent ut sagt,,och jag är faktiskt inte en otrevlig människa men efter att doktorn aldrig kom,,(förstår att hon säkert hade mycket att göra)så skällde jag ut 2st ur personalen samtidigt som jag var alldeles förstörd och tårarna forsade att ni faktiskt kunde tittat till mig under alla dessa timmar som gått..
    Varför lämnar man mig ensam i flera timmar åt mina tankar..när man kunde gjort en undersökning direkt efter att gabriella fötts då hade dom/vi sett att faktiskt tyvärr Gabriel inte heller överlevt redan då än att ha honom liggandes torr bara några cm in i mig för flera timmar..hade jag gått på toa hade han kommit på en gång..så där låg jag i tron om att han kanske levde inne i magen men va redan på väg ut..hmm

  • josefineu

    Vixan..jag fick mig en funderare när du skrev om antibiotikan..jag hade ju i och för sig börjat få sammandragningar redan nån dag innan allt hände men fick antibiotika för infektion direkt när jag kom in till sjukhuset,,kl va runt 17 och ett på natten gick vattnet  och morgonen efter började sammandragningarna gå över till värkar,,hon föddes halv 2..
    Mycket möjligt att antibiotikan både gör gott och ont,,
    men försök gärna ta reda på det,,kan verkligen vara bra att veta både för oss och andra,,men vem ska man fråga!!
    kraam

  • josefineu

    Till Bara gäst..lite onödigt att vara sådär petig till vad vi skriver här inne,,vi bollar ju bara och byter tankar..

Svar på tråden Missfall av tvillingar