har ett biologiskt barn och skall adoptera ett syskon

Numera verkar det ju som det biologiska syskonet ofta följer med på resan.
Så funkade det inte riktigt när jag fick mitt syskon som adopterades.
Då åkte föräldrarna själva och pga strul i landet var de borta i 5 veckor.
Jag var 9 år och hade det bra hemma med morfar och mormor, det jobbigaste var all jäkla väntan som jag ju var stor nog att förstå..alltså inte bara förseningen när de var borta utan tiden från när det ansöktes om adoption osv.
Sen får man ju förbereda sig på att folk kan ställa lite märkliga frågor när det är så att biobarnet finns först..och vara lyhörd om nu barnen råkar ut för närgångna frågor.
Samt att folk fortfarande kan ha svårt att förstå att mitt syskon är mitt riktiga syskon även om vi biologiskt är från olika håll från start.
Iövr så kan jag ju inte säga något annat än positiva saker om att få ett syskon adoptionsvägen.
Den dagen föräldrarna äntligen landade på arlanda och jag fick träffa syskonet för första gången är för mig en lika häftig och stark upplevelse som när jag sen födde mina barn.
Vi knöt dessutom an till varandra väldigt fort, trots åldersskillnad på 5 år och språksvårigheter i början.
Det har aldrig varit några problem att den ena är bio och den andra inte..sen har ju jag som älsta barnet banat väg för mkt som syskonet bara kunnat glida med på, men så funkade det för mina kompisar som hade biosyskon också.
Önskar er all lycka framöver!

Jag fick en hel del snokande (sen var det ju såklart dem som var genuint intresserade, men skillnaden märks rätt snabbt) frågor från grannar och kompisars föräldrar å sånt om varför mina föräldrar adopterade när de kunnat få mig, å när man är i 9-års åldern är man ju inte så sugen på att dra upp föräldrarnas fertilitetsstatus å sånt inför vem som helst.
Sen kommer mitt syskon från ett  då rätt ovanligt adoptionsland, då kom de flesta barn från indien eller korea och som små barn, medan vi fick hem en 4-åring från
Frågor om vad ett barn "kostade" , syskonets bakgrund och diverse annat som folk gott å väl hade kunnat tagit med mina föräldrar ist för mig. Mitt syskon har tack å lov klarat sig från de värsta av frågorna!
Jag hoppas och tror att folk har lite bättre koll numera!