åhhh, så rädd för igångsättning...
Låter precis som min fl. Igångsatt bf+14. Reagerade som fan på igångsättningen o fick genast supertäta jättehårda värkar. Hann aldrig återhämta mig mellan dem o bedövningar hjälpte knappt, den lilla jag fick. 27 h senare fick jag akutsnitt, dock vaken vid det. Hade spasmer i ben o kropp i 12 h efter av alla värkar som drog ihop mig som en ostbåge, okontrollerbart.
Så jag är precis som du livrädd för att tvingas till igångsättning. Tänker kräva ett planerat snitt som "backupplan" om de vill sätta igen mig o jag inte startar själv. Aldrig mer igångsättning eller dropp. Fy fan.
Är själv född 3 v över tiden o säkerlugen hade min son kommit ut då med om jag fått försöka, men i uppsala tvingas barnen ut efter 2 v över tiden tydligen. Om allt är bra med barnet tänker jag vägra att tvinga ut det vid två v över tiden o vänta tills det startar naturligt, alt gå direkt på snitt om tex vattenmängden är för låg ( var tydligen lite lågt sist).
Det jag i efterhand inte förstår är varför de inte erbjöd mig att avbryta den misslyckade igångsättningen tidigare under detta helvetesdygn? Hade de givit mig alternativet 12h tidigare kanske min fl blivit lite mindre traumatisk o "trevlig". Det borde man prata med o förbereda alla igångsatta innan starten så att de vet vad som kan tänkas hända, då risken för hemska värkar och ks är mycket högre. Är det inte typ hälften av alla igångsättningar som slutar i ks?
Men själv hade jag inte ens tänkt tanken på ks innan de sa det, var så inställd på att överleva bara. I mitt fall sjönk barnet aldrig ner mer än till 5cm öppen. 