Hur får man vänner?

Desperation är avskräckande både hos folk som söker vänner och kärlek. Man känner liksom på sig när folk slår klorna i en och vill ha för mycket på en gång. RIKTIGA vänner går man inte ut och skaffar sig. Man kan inte ha krav på att folk man träffar ska vara RIKTIGA vänner. Trivs man tillsammans kommer man att börja umgås och med tiden utvecklar man med vissa en riktig och livslång vänskap. Det vet man aldrig från början. 

Jag håller absolut med! 

Jag går hemma nu med min son. Annars så är jag arbetslös, ska börja söka jobb sen när sonen är så pass gammal så att han kan börja dagis.
Jag vet dock inte vart jag ska gå någonstans för att träffa folk, som jag sen kan bli vän med.
Har dock inte så många vänner nu, de få vänner jag hade innan jag blev gravid försvann när jag blev gravid, i stort sett alla är barnlösa.

Det kanske finns nån intressant kvällkurs du kan ta. Det finns ju allt möjligt man kan lära sig mer om. Väljer du något du verkligen är intresserad av så lär det ju finnas personer där som du har mycket gemensamt med.

Skulle vara kul att ta någon kvällskurs, men alla kostar så mycket och jag har ganska dålig ekonomi, synd nog.

Nej jag har inget socialt handikapp, iallafall inte som jag vet om.

Det finns en öppenförskola på min ort, men där finner jag ingen som jag får någon kontakt med. De gånger jag går dit, gör jag endast för sonens skull så att han ska få träffa andra barn.
Hur får man reda på när och vart kyrkans barntimme är?

Förlåt att jag inte har tagit kontakt med dig ännu.

Hur ska man ta kontakt med folk?
Hur ska man vara bland folk?
Det är nästan som jag har blivit folkskygg för att jag har varit ensam så länge.

Finns det några fler sidor på nätet som man kan gå via än de som nämnts?

HUR man ska ta kontakt har du fått massor med svar på här. Din osäkerhet över hur man ska vara, KAN tyda på att du har en mild form av ADHD/ADD, Asperger. Det är ofta de som har dessa funktionsnedstättningar, som ställer dess frågor. Obs att jag inte påstår att DET MÅSTE VARA SÅ. Orsaken kan också vara att man fått dålig respekt eller är väldigt blyg och rädd att bli illa behandlad.

Finns det några fler "sjukdomar" än ADHD/ADD och asperger som man kan ha?Jag kan säga att jag är ganska blyg och har extremt dåligt självkänsla och självförtroende. Jag försöker att bygga upp det, men är svårt. Särbon hjälper mig en del, men det finns saker och ting som han inte kan hjälpa mig med.

Ja, det finns många olika "diagnoser" men de är väl inte så troliga om du inte har några andra problem än blyghet. Varför har du dåligt självförtroende? Upplerver du att du är sämre än andra?

Jag vet att det kan vara jättesvårt att få nya vänner, bekanta javisst, men inte riktiga vänner. Jag flyttade till ett litet samhälle för ca 10 år sedan och kan inte säga att jag har fått några riktiga vänner här. Jo kanske 2 st om jag tänker efter. Andra känner jag ytligt genom skola, dagis, kyrkansbarntimmar osv. Det är inte så lätt att komma in i redan befintliga umgängeskretsar, man ses som en utböling även om man bott här länge. Tack och lov har jag ett bra jobb och många trevliga jobbarkompisar på en lite större ort i närheten. Jag kan inte påstå att känner mig utanför, men heller inte helt accepterad. Dem andra mammorna hör har gått i samma skola och kännt varandra sen dagis känns det som.

Jag önskar att jag kunde öppna mig och kunna prata med folk lättare än vad jag gör. Men det är svårt emellan åt.
Jag tänkte börja prata med en kurator på familjecentrum (där bland annat bvc, mvc och öf ligger) men dom ansåg att jag skulle prata med någon på hc istället. Så istället för att gå gratis til dom där på fc så tyckte dom att jag skulle betla för att gå och prata med någon på hc. Det tog lång tid innan jag bestämde mig för att ringa och säga att jag hade problem och ville ha någon och prata med, och när jag väl gör det så tycker dom att det är bättre att jag pratar med någon annan, så att det tog lite på mig.
Att min sambo inte riktigt förstår mig beror på att jag inte riktigt vågar öppna mig, så har det alltid varit för mig.