Rädsla för vad mina framtida barn kallar mig..

En från mammagruppen blir kallad sitt namn av hennes nu 3åring och hade inte ens reagerat på det förrän en i gruppen frågade hur det kändes att inte bli kallad mamma och hon undrade: "hur menar du då, jag heter ju *******"
Jag höll på att tappa andan litegrann, sådär i smyg, hur kan man helt missa att ens barn kallar en vid namn och inte för mamma? 

Jaja, kom bara att tänka på det. 

Jag kallas mamma, hade inte ens tänkt tanken på att det inte skulle bli så

Känner dock en med två bonusbarn som har en gemensam treåring och dottern kallar henne vid namn vilket jag tycker låter helt galet.
Hon själv tycker dock det är helt naturligt. 

Hade redan svarat ser jag