Anonym (Förstår din känsla? (har troligtvis hiv)) skrev 2024-06-15 21:13:56 följande:
Hur har det gått för dig? Jag är en kvinna på 29 år som precis har fått veta (troligtvis) att jag har hiv. Kunde knappt tro att det är sant. Detta var dock ett svagt positivt test som nu skickats på labb och jag ska få ta nya prover, men har dock fått alla symtom som man ofta får i det akuta hiv-stadiet. Det var ett snabbtest som togs så dessa är inte alltid 100% säkra, speciellt om man nyligen blivit smittad, då visar de ofta svagt positivt. Haft feber, kraftig diarré, sår i munnen, gått ner i vikt, avvikande levervärden, lågt blodtryck och nu extremt svullna lymfkörtlar på halsen. Det känns som att hela livet gått åt helvete.
Jag var dum och låg med en kille som bott i Thailand i ett år så jag är nästan säker på att jag fått det från honom. Han hade ett svagt rött utslag på sin penis vilket jag la märke till men jag tänkte att det kanske var skavsår eller något bara.. tänkte inte mer på det förrän nu efteråt. Trodde aldrig i min vildaste fantasi att jag skulle få hiv. Har alltid varit frisk i övrigt. Har berättat för min familj och för min bästa vän, men jag behöver ändå ta ett nytt blodprov för att vara helt säker. Jag har aldrig haft så mycket panik i kroppen som nu. Har legat i sängen i en vecka och bara stirrat i taket och inte kunnat gå ut eller äta ens. Precis som många andra hade jag fördomar om sjukdomen pga att det finns så lite information om hur långt forskningen gått och att det faktiskt går att leva ett normalt liv med hiv. Nu är jag singel tack och lov, men det värsta är nog hur man berättar för en partner.
Har dock känt på mig att det varit något ocu för några veckor sen sa jag till mig själv att jag måste gå och testa mig för hiv då jag blev rädd efter denna killen som bort i Thailand där hiv är vanligt. Det som är bra är att man ändå kan leva ett normalt liv med mediciner, och du smittar INTE så länge du sköter din medicinering. Du har alltså ingen skyldighet att berätta för någon att du har hiv så länge du är ?nollad? och välmedicinerad. Det enda är att man bär på viruset i hela sitt liv, så länge tills det ev kommer ett botemedel i alla fall. Sedan är det positiva att du upptäckte din HIV så pass tidigt, vissa märker inte förrän i stadie 3 när det blir ?aids? eller de sjukdomarna som kommer av HIV som bryter ner immunförsvaret helt. Jag förstår dig verkligen.. Hur märkte du att du hade fått något? Vilka var dina första symtom? Och hur mår du nu efter allt? Kram
Jag vill bara tillägga att det finns så mycket okunskap gällande hiv. Ser att vissa skrivit här att man har skyldighet att berätta för sjukvård, tandläkare, att använda kondom osv. När du har obehandlad hiv JA! Men har du behandlad hiv som via blodprover som tas flera ggr per år där virusnivåerna inte syns på ett blodprov, då smittar du alltså ingen annan trots oskyddat sex, du har inget krav på att använda kondom, att berätta för sjukvård eller tandläkare, du behöver med en välinställd behandling inte berätta för någon alls. Dock är det en stor börda att bära att inte berätta. Det är 0.02 % chans som kvinna att smittas så man ska ha väldigt otur. Jag har lätt att blöda vid samlag så för mig berodde det möjligtvis på det.
