• småsteg

    Sökes! Framgångshistorier trots lågt AMH

    Skrev nyss ett inlägg som försvann när jag skulle posta det - irriterande! Jag får i alla fall börja (om) med att beklaga de negativa beskeden för er där det nyss såg så positivt ut! Det måste vara hemskt att få ett sådant resultat när man hunnit börja hoppas! På ett sätt kan det nog vara mer "skonsamt" att inte ens få fram några vettiga ägg. Gråter

    Jag känner igen det din läkare säger om flera faktorer Anemon.  Mina chanser att lyckas bli gravid, via naturlig väg eller IVF, och gå hela vägen ut bedömdes nyligen till 5%. De baserades på min ålder (rätt nyligen 37), mitt låga AMH-värde, relativt få folliklar, en makeinsemination utan resultat och endast ett vettigt ägg vid IVF-stimulering. Ett mycket dystert besked, men ändå bra att ha något att "hålla sig till". Dock fortsätter vi att hoppas på Trisslottsvinsten (plötsligt händer det). Just nu står vi i äggdonationskön och väntar, väntar, väntar... sa jag väntar? Förvånad

    Jag förstår att ni som får fram vettiga ägg fortsätter att försöka. Håller tummarna för er som står inför nya IVF-försök eller äggdonationsförsök och hoppas att adoptionsprocessen inte tar allt för lång tid för er där det är aktuellt! 

    Kram 

  • småsteg

    Jag har tyvärr inga svar Lovedo, men jag hoppas att du får fram fina ägg efter att ha fortsatt spruta ett tag till! Jag instämmer med det Linn73 sa; trist att höra att så många misslyckats. Jag hoppas att var och en kan hitta en lösning som passar, oavsett om det är via IVF, donation eller adoption.

    En bekant till mig har just hoppat på samma tåg som vi andra här, med utredning och i framtiden kanske behandlingar. Vi har pratat en del om allt detta och det jag tycker är typiskt är just pendlandet mellan hopp och förtvivlan. I samband med behandlingarna naturligtvis, men även varje månad då jag hoppas på den där promillechansen att det ska ha fungerat på naturligväg. Lika trist är det ju dock varje gång mensen kommer, fastän jag inte nu längre blir besviken på samma sätt. Många dagar känns det rätt ok och jag tänker inte så mycket på det dagligen, även om det ständigt finns där, men vissa dagar är riktigt tunga. Ofta är det, förutom vid själva behandlingarna, förknippat med händelser som andras graviditeter, barnkalas osv. Jag skulle tro att ni andra känner igen er i det i någon form...?  

    Håll ut och ta hand om er!

    kram   

  • småsteg

    God kväll alla!

    Roligt med framgångshistorier Koalaanna! Håller tummarna för att det ska "smitta av sig" på oss alla här! Vad fantastiskt att du fått fram flera ägg Lully Hill! Du ska se att chokladen och akupunkturen gör susen! Glad Jag förstår vad du menar med syskon Maria69. Jag är också tvilling och jag tror att man verkligen uppskattar syskon då - man har ju ofta en väldigt nära relation till sin tvilling då (fast det kan man ju ha även om man inte är tvilling så klart). Du har ju i alla fall äggen i frysen att hoppas på om det inte går vägen med det du fick tillbaka nu. 

    Själv väntar jag vidare... Det är frustrerande att det ska ta så lång tid med äggdonation. Håller verkligen med den (minns inte vem) som skrev att ersättningen borde höjas så att fler ville donera ägg. Det kräver ju en stor insats, jämfört med spermadonation t.ex.

    Ha en trevlig helg och ta hand om er! 

  • småsteg

    Ghaaa... jag blir galen på min dator! Höll på att skriva ett långt meddelande här och så försvann det. Hela datorn håller på att ge upp och slår av sig själv ibland. Gör ett nytt kortare försök...

    Poussin - vi står i äggdonationskö i Huddinge sen förra årsskiftet och hoppas att de kan få fram en donator till nästa sommar (enligt kötidsprognosen). Hoppas det blir din tur snart!!

    Linn73 - vi har funderat på adoption, men det verkar ta sådan tid, vara krångligt och dyrt. Det är dock inte det som hindrar oss, utan jag/vi är osäkra inför en rad saker: kan vi knyta an till ett barn som inte har någon genetisk koppling till någon av oss, kan vi knyta an till ett äldre barn (vilket jag förstår är det vanligare), kan vi knyta an till ett adopterat barn om det skulle visa sig ha stora särskilda behov? Det låter jättehemskt att fundera på så sätt över små oskyldiga barn, men jag tror att det är nödvändigt för oss. Så länge vi inte kan svara ja på alla de frågorna ska vi inte adoptera och jag är tveksam till att vi kommer att kunna göra det.

    Lycka till ni som är på gång! Vi får kämpa på vi andra också! Ska skynda mig att posta detta nu innan det händer något mer med datorn...

    Ha en bra dag!

     

  • småsteg

    Hej alla!

    Jag har varit bortrest några dagar och inte hunnit uppdatera mig mer än i mycket stora drag. Jag börjar bli orolig för att tiden ska springa ifrån mig. Min mens har uteblivit för andra gången nu inom en överskådlig tid, utan att jag är gravid. Är det någon av er som vet hur äggdonationsmöjligheterna påverkas av oregelbunden mens? Vad händer om den skulle upphöra för lång tid/för gott innan vi är framme vid äggdonationen? 

    Vad roligt att det snart är dags Längtar74!
    Håller tummarna Lully Hill!
    Så tråkigt Lovedo! Jag instämmer med de andra, sådana tankar är normala. Jag tycker att det är så himla trist att jag ska vara orsaken till att min sambo inte heller får några barn, men han ser det inte så...

    Ta hand om er!

    {#emotions_dlg.flower} 

  • småsteg

    Tusen tack för svaret Längtar74! Glad Det var ju skönt att höra. Hoppas då bara att livmodern håller sig i gott skick. När jag utreddes så verkade den vara i prima skick, men det börjar ju vara ett bra tag sedan. 

    Sköt om er!  

  • småsteg

    Instämmer med de övriga - stort grattis Lully Hill! Självklart ska du passa på att  njuta av framgångarna, för det är ju vad det är: framgångar! Man kan inte hålla på att oroa sig över allt, då försvinner ju glädjen över det som går bra också.

    Skåla på och ta hand om dig! Skrattande

    Kämpa på Marias69! Det låter ju lovande med bra ägg inför framtida försök! 

    {#emotions_dlg.flower}
     

  • småsteg

    Hej alla!

    Hur gör man en hormonutredning Vädur 78 (jag läser gärna din historia förresten)? Jag tog sköldkörtelprover i augusti, men fick då bara veta att de var normala. Tog i dag reda på exakt vad de var:

    TSH 2.62
    T4 11
    T3 3.8

    Problemet är bara att alla referenssiffor jag hittat säger olika saker. Jag förstår att de anses normala i sjukdomsperspektivet, men hur ligger de till i förhållande till infertilitetsproblematiken? Någon som vet?

    Mensen kom inte förrän på dag 42 denna gång och jag har antagligen inte haft någon ägglossning. Jag känner mig stressad. Jag är stressad. Jag har tokmycket att göra med både jobb och skola, men är mer eller mindre tvingad att klara mig igenom detta för att ha lite valmöjlighet efteråt. Problemet är ju bara hur jag ska lyckas optimera förhållandena för att lyckas med äggdonationen när det väl blir dags. Kroppen fattar ju inte direkt från en dag till en annan att den inte ska stressa upp sig. Vad gör ni andra för att skapa så bra förutsättningar som möjligt? Kost? Vitaminer? Naturläkemedel? Vore tacksam för tips!

    Ta hand om er!

     

  • småsteg

    Tack Vädur78! Jag tittar bara in som hastigast här nu, men jag ska gå in och läsa din historia senare. Tack för svaret om hormonutredningen också. Jag ska fundera på det där med Levaxin. Vi gör äggdonationen i Huddinge.

    Ha det bra så länge!

     

  • småsteg

    Åh Castor - jag håller också tummarna! Hoppas verkligen att det går vägen! Jag följer med här lite på avstånd och lider med er alla som har haft motgångar den senaste tiden...

    Angående förhållningsregler så känner jag att man ska göra det man mår bra av, då tror jag man optimerar förutsättningarna (så länge det man mår bra av inte är direkt skadligt för kroppen alltså). 

    Jag hoppas att 2012 blir ett bra år för oss alla!

    God jul!

    Kram till er alla 

Svar på tråden Sökes! Framgångshistorier trots lågt AMH