Vi som äntligen blivit gravida via IVF Bf Juni/Juli 2011
Jag har typ haft en orolig känsla hela dagen så jag testa när jag kom hem förut...men det borde blivit svagt iaf om det var nått så här gråter vi floder och funderar på hur vi ska orka!
Inlägg från: AKIG
|
-
-
Nej det har jag inte....tror säkert att det stämmer...livet är bra orättvisst iaf!
Tar progesteron 3 ggr/dag
Japp i fredags testa jag + och det var starkt och stod Gravid, så världen har nu rasat för oss kan man säga! -
Jag tyckte att alla mina symptom försvann på ett tomt och konstigt sätt......bara illamående kvar och det är nog bara rädla och nervositet antar jag!
Nja här bor vi på landet så det får bli att ringa läkaren imorgon och se hur jag ska göra!
Tack för ert stöd iaf! -
Jag tycker oxå att det är konstigt att det gått ur så snabbt får kolla med läkaren!Mammiztill2 skrev 2010-10-18 19:58:55 följande:AKIG varför du inte har fått blödning ännu kan bero på progesteronet. Men hoppas de var fel på testet. Låter konstigt hormoner kunde gå ur så snabbt. Ja fattar inte riktig. Gumman då
-
Stackare jag vet ju som sagt hur du känner.....Charlotta71 skrev 2010-10-19 07:59:55 följande:Typ samma sak som för AKIG....
Lördagens positiva resultat har visat sig negativt med sjukhuset i morse, fattar ingenting...... Jag har ingen mens vilket jag ALLTID får två veckor efter äggplock.
Troligen har en liten stannat för en kort stund men ville inte vara med längre...
ENORMT TUNGT NU......
Väntar på att sjukhuset ska ringa.
Kram
-
Har inte fått tag på han än!Mammiztill2 skrev 2010-10-19 09:15:22 följande:Hur går de för dig? har du fått tag på din läkare?!
-
De kommer att börja me att skicka mig en rimmiss för blodprov innan annat utesluts!
Varför ska jag behöva ut sättas för samma sak igen...? orka....
Testa i morse oxå å det var negativt så det är såklart kört, men varför kan jag inte bara blöda som alla andra så att vi kan börja om..! -
Jag sluta med de igår tog sista på dagen....Mammiztill2 skrev 2010-10-19 16:14:40 följande:progestornet kan väl vara en bidragande orsak?
varför ska du ta blodprov? kolla beta hcg?
hoppas du slipper skrapning :(
Har bara molvärk men det händer inget...
De ska kolla hcg värdet, eftersom jag + på fredag och testa - igår tyckte de va konstigt att värdena sjunkit så snabbt men att jag inte fått blödning.
Hoppas verkligen att det kan komma ut själv denna gång! -
Jag har inte fått hem lappen för remiss än men hoppas på att jag ska få den idag!
-
Hej igen tjejer!
Är allt fortfarande inne och läser era inlägg trots mitt missfall i oktober.
Är såklart liiite avundsjuk på er alla men nångång blir det väl vår tur!
Har iaf varit inne på en operation nu av mina två endometrioscystor så nu ser vi framåt och väntar spänt på nästa ivf försök...
Lycka till alla!
Kram -
Japp det fick jag Tack så mkt det värmer!Mammiztill2 skrev 2011-01-18 10:22:07 följande:fick du min komentar tro? på din blogg?
Härligt att de är bort opererat nu.
Håller verkligen tummarna att de ska gå bra på nästa IVF behandling
varma kramar
-
Men stackare, tänker på er!Aprilia1977 skrev 2011-01-18 06:49:08 följande:Jag har gått och haft en konstig känsla i magen, alltifrån att magen inte växer till en allmän tanke på att "detta kommer att bli ett missfall". Jag hade blödande flytningar i fredags, men min barnmorska sa att det var helt och hållet lugnt. Jag var besviken på att vårt RUL hade flyttats fram till den 2 februari. Skulle vi gå och tänka och fundera fram till dess.
För att göra en lång lördag kort, hade jag kraftiga menssmärtor. Vi var på väg hem, mot Huddinge, runt lunchtid, när jag kände att en "propp" gick och det kom mycket fostervatten ur mig. Min sambo ökade farten på vägen och körde som en blådåre till akuten och det var där allt det andra hände.
Efter mycket blodförlust, valde läkarna att operera mig akut, vid det laget hade barnet redan kommit och det konstaterades att det redan dött i vecka 11, men att jag fått missfall så sent som vecka 18.
Moderkakan satt kvar och hade tydligen växt sig fast och var så stor som den skulle vara om barnet var 18 veckor.
Allt var så tragiskt, traumatiskt och jag kan verkligen inte beskriva den panikkänslan jag hade när jag kände att "nu är det kört". Stackars de människorna som var på akuten och fick se allt som hände mig. Stackars den kvinnan som låg bakom ett skynke som även hon var gravid och fick höra mig säga "Det kommer jättemycket blod". Jag tycker så synd om min sambo som fick se allt detta, och ingen som gav honom något stöd i detta hemska. Inte ens när jag svimmade i toaletten och läkare/sköterskor och undersköterskor hjälpte mig till sängen och körde iväg mig akut till operation. Inte ens då fanns någon för honom där, alla lämnade honom ensam i det rum vi fått till vårt förfogande.
Vi har idag blivit kallade till en kurator på IVF-kliniken som vill prata med oss och jag tror att det är bra.
Just nu har det känts som att jag fått bära den stora skulde, från alla utom min sambo. Alla försöker finna någons fel... de säger "det måste vara ditt jobb som är så stressigt", eller "du som tränade och du åt säkert inte det du skulle", eller "du tog influensasprutan i höstas, det måste vara det". All budskap är riktad till mig att jag gjort dåliga val. Jag vet att vi är många som sörjer detta barn. Mor- och farföräldrar som gråtit och varit otröstliga, syskon, syskonbarn, vänner och bekanta. Så många som vetat om och nu är allt liksom borta.
Det finns nog ingen smärta som kan beskriva det jag känner just nu.
Kram