plus efter ivf

Jag har plussat. Idag!!!!  Vi gjorde vårt första färskförsök i juni, en toppfin blastocyst som ändå inte tog sig. Efter det tog jag ett break från FL över sommaren. Men sedan blev det ett längre break än så. Bestämde mig för att denna gång hålla mig borta från alla "vi som ruvar tillsammans trådar". Kände att jag inte orkade.

Fick i alla fall tillbaka den andra toppfina blastocysten från befruktningen, som legat i frysen under semestern. Och det tog sig!!! Det tog sig. Jag är svimfärdig av lycka. Kan knappt förstå att JAG efter nästan tre års kämpande ÄNTLIGEN får skriva att jag är GRAVID!!!!

Grattis säger jag också till alla som befinner sig i ett lyckorus!

Grattis till dig också. Gjorde ett gravtest till idag på morgonen, två skarpa, klarröda streck. I går gjorde jag med CB digital och det var ändå på eftermiddagen. Då blev det "gravid 2-3 veckor" vilket stämmer. På måndag ska jag ringa kliniken och boka tid för gravid-ultraljud.

Tack, och grattis. Ja, jag är också i ett lyckorus. Är så glad för både min egen och andras skull. Det är bara en person, förutom maken som jag pratat med och det är min bästa vän som gått igenom samma resa. Jag var lite orolig och ville få lite stöd hur man ska göra för verkligen glädjas. Vågar man ta ut segern i förskott? Hon gick igenom en längre resa än jag (nästan fem år och tre misslyckade IVF), men hon sade: "Njut, bara njut, gör allt du drömt om. Köp gravidtidningar, skriv namnlistor, surfa på FL. Det gjorde jag. Du måste utgå från att det ska gå bra. Vad är vitsen med att ta ut något negativt i förskott?" Och hon har ju rätt. Så jag försöker.

Är det någon här i tråden som bor i Stockholm som har tips på mödravård? Jag tycker det är jättesvårt. Min make har känt sig så utanför hela behandlingen och är dessutom väldigt rädd för blod och sjukhus. Vill hitta en barnmoska som är pappavänlig också. Helst på Södermalm för jag bor där och jobbar söder om stan... Jag kan ärligt säga att jag är superless själv på alla läkare och barnmorskor som bara pratar om mig och aldrig honom. Det är VI som ska ha barn, inte bara jag.

Åh, vad spännande att du ska på ultraljud. Jag ska ringa KS på måndag och får väl tid för ultraljud då. Jag är ganska säker på att Sophiahemmet inte har någon mödravård, och rutinen som jag vet det är att efter att man gjort det tidiga ultraljudet på kliniken, så "lämnas" man att hitta en barnmorska på egen hand (sedan har säkert många privatkliniker samarbeten etc. med olika mvc).
 
Men många har redan hittat en och bokat tid ändå. Det är en djungel i Stockholm...

Åh, tack för tipset. Vilken vecka är du i? Jag har inte ringt Huddinge än, för jag hade testdag i torsdags men då var jag bortrest så jag testade fredag eftermiddag när jag kom hem (och i går morse igen!  ) så då var det försent att ringa. I morgon ringer jag och bokar tid... och då tänkte jag ringa till Mödravården också. Läste att det kunde vara köer redan nu.

Jag har satte förresten in en 6-dagarsodlad blastocyst den 17/9, och min ÄL var den 11 september. Enligt FL ska jag ha barn den 3 juni 2011... Är i v. 5+1 nu som jag förstått det.

Åh, du ska nog inte vara nojig. Det där med brösten är tydligen jätteolika, en del känner inte alls, och jag läste någonstans att det inte är ovanligt att det känns i början, men att det sedan går tillbaka för att sedan inte komma tillbaka förrän i slutet av graviditeten. Lita på det starka strecket och bara njut!

Själv har jag massa symtom:
- Molvärk som kommer och går (men inte röken av vare sig spottings eller blod)
- Så hungrig, måste äta varannan timme annars känns det som att jag döööör. Jag brukar vara känsligt för blodsockerfall men så som det känns efter två timmar känns det normalt efter 4-5 annars (om jag glömmer ett mellanmål).
- Förändrat smaksinne. Tål plötsligt inte fetaost, tycker det luktar och smakar grymt illa. Favoritglassen smakade gott, men annorlunda. Så märkligt.
- Cravings efter mjölk. Dricker normalt inte så mycket mjölk. Men nu tycker jag det är så GOTT!
- Och ja, mina bröst är fortfarande svullna och ömma. Är i v. 5+1 om jag räknat rätt.

Så, då har jag bokat tid för ultraljud och mödravård. Ska till KS Huddinge den 19 oktober och inskrivning hos barnmoska den 8 november. Jag blev erbjuden ett första kortare samtal innan dess, men jag kände inte att det var nödvänigt att höra om risker med alkohol, tobak och droger.

Det blev MVC Södermalm. Hade tänkt mig Södra BB först, för jag pratade med en vän som gått och fött där, men efter en timma (!) i telefonkö gav jag upp och ringde SÖS växel för att beklaga mig lite och höra om något var fel. Då kopplade de mig (innan jag hann protestera) till barnmorskorna på Södermalm, typ "vanliga" MVC som jag förstod det och fick prata med en hyfsat tillmötesgående kvinna som då sade att hon inte trodde att jag kunde föda på Södra  BB ändå eftersom IVF anses vara "riskgraviditet". Det stod inget sådant på webben så jag blev förvånad och hon kollade upp det för säkerhets skull. Jo, tydligen var det så! Så sade hon i alla fall att jag gärna fick skriva in mig hos dem, och så pratade vi lite och då gjorde jag det.

För de som inte vet är Södra BB en förlossningsavdelning i "hemlik miljö". Lite mysigare och mer ombonat, färre läkare och fler BM, mer naturligt även om det är okej med bedövning etc.

Sedan googlade jag och kollade Vårdguiden och de har fått bra betyg så då kan jag väl lika gärna gå där, tänkte jag. Jag är lite orolig för min man, som dels känt sig utanför under behandlingen och dels är livrädd för sprutor och blod. Jag tror inte han har förstått riktigt vad en förlossning kommer innebära, och jag tyckte väl inte att den BM jag pratade med hade några bra svar och heller. Men det kanske blir bättre när vi börjar gå på besök.

Dagens symtom. Total virrpanna på jobbet. Allt är bara gröt och det blir fel.  

Usch, det låter inte bra. Jag har faktiskt ringt till Södra BB igen, för nu efter att ha googlat lite blev jag tveksam till om det verkligen stämmer det där med riskgraviditet. Hittade någon gammal tråd här på FL om en tjej som gått där som jag uppfattade det hade gjort IVF, t.ex.

Men det var i alla fall samma sak igen, satt i telefonkö jättelänge innan jag gav upp. Bara att det är så svårt att komma fram gav mig dåliga vibbar. Förvisso säger det på telesvar att man kan ringa ett annat nummer om det är akut och de kanske har en särskild telefon för redan inskrivna, men i alla fall... har inte tid att sitta här varje dag på jobbet och vänta i telefon för att komma fram och boka tid.

Så jag googlade lite och kollade på Södermlams barnmorskor på webben  igen och det känns bra. Det finns ju andra också, flera privata alternativ, men om man tittar på Vårdguiden vad folk sagt i enkäter o.s.v. får de minst lika bra betyg som alla andra. Antar att personkemin med barnmorskan också betyder en del. Jaghar fått någon som heter Vivianne. Maken var väldigt för Södra BB (mycket just p.g.a hans rädsla för sjukhus) men när jag sade att de har pappagrupper på vanliga mvc (såg ingen om det på södra bb) sken han upp. Ingen av hans vänner ha små barn just nu, och det lät som att han gärna ville träffa andra. Det trodde jag inte först, var rädd att han skulle tycka det var "töntigt".

Var går du någonstans? Eller ni andra? Det är så tyst här i tråden! Tycker det verkar vara få kämpare som är nygravida just nu...

Åh, jag förstår precis. När ska du på VUL? Jag fick tid den 19 oktober. Är så himla spänd. Å ena sidan tycker jag att det ska bli så roligt, å andra sidan kan jag inte låta bli att oroa mig lite ändå... Maken och jag har i alla fall satt det datumet som det magiska att vi börjar berätta då (nu vet några få redan). Mitt jobb är väldigt stressigt och jag måste prata med dem inte alltför sent om min arbetssituation (det är kul och jag trivs men innan jag blev gravid sade jag rent ut att jag ville jobba mycket nu för att bli klar med vissa projekt och hellre ta ut komp i jul). Nu och fram till den 19 oktober kommer jag skylla på att jag inte är riktigt kry (mycket förkylningar etc.). Därför måste jag dra ner på tempot. Typ.

Det kommer gå så bra!!! Du får berätta sedan hur det gick, hur det kändes!

Angelique: Vad underbart! Längtar så själv... men det är nästan två veckor kvar för mig.  
MillaPo: Grattis och välkommen hit.

Mammiz: Vad ledsen jag blir för er skull. *styrkekram*

Hej alla! Jag finns också. Tycker också det är kul med en tråd för "oss". Jag är givetvis himlastormande lycklig efter att givetvis ha blivit gravid, tyvärr mår jag inte så bra fysiskt. Har nog alla tänkbara symtom. Är på dag 8+2 idag och sedan vecka förra veckan är det riktigt illa. Mår konstant illa, är supertrött (vill bara soooova hela tiden), huvudvärk och magen har ballat ur fullständigt. Hade IBS med mycket gasproblem och kan lätt säga att det är dubbelt så jobbigt nu. Gaser har jag hela tiden men på kvällen är magen helt uppblåst och gör jätteont. Inga byxor passar.  

Jag längtar så att tiden ska gå fort och att mina värsta symtom lägger sig om några veckor (verkar som att de, för de flesta, blir lättare i v. 11-12). Tycker lite synd om min make för jag är bara tråkig och vill aldrig göra något. Att gå till jobbet känns som att bestiga ett berg eller något.

Jag har inte testat just Miniform men andra "antigas"-tabletter. Tycker tyvärr inte det hjälper. Papervin har jag inte hört talas om. Är det receptfritt? Jag tycker verkligen jag försökt med det mesta. Jag äter "lagom" med fibrer, äter ofta (måste jag för att hålla illamåendet borta också), dricker mycket vatten, äter inte lök, bönor etc... rör på mig. Men det spelar ingen roll. Magen är som en stenhård boll på kvällen. Lite olika hur bra den är under dagen.

Jag tog inte progrestron denna gång, detta var ett fryst embryo i ostimulerad cykel!

Grattis! Vad härligt!

Hej, hoppas det är okej att jag svarar på det här med missfallsrisken. Nej, det har inte med det psykiska att göra (det tror jag man kan räkna bort när det gäller missfall överhuvud taget. Missfall pga av yttre orsaker är ovanligt utan det handlar om att fostret inte hade de genetiska förutsättningarna att utvecklas som det skulle). Som jag förstått det handlar det om att en majoritet av missfallen sker innan veckan tolv, men de allra flesta missfall sker väldigt tidigt, innan hjärtat börjat slå. Det är dock väldigt vanligt att fostret inte utvecklas som det ska, men att bortstötningen inte sker förrän flera veckor senare. 

Vi som får tidiga ultraljud får bekräftat en viktig milstolpe=hjärtat och dessutom klarlagt att fostret har de mått det ska ha relaterat till graviditetens längd. Som min läkare sade: "Jag kan självklart inte garantera någonting, det kan man aldrig, men att det ser bra ut såhär långt, det är väldigt bra."

Hej alla! Jag har inte skrivit här så mycket... men nu såg jag att det varit lite aktivitet. Är i vecka 17+6 idag och väntar så med spänning på mitt RUL i nästa vecka.

På mig syns magen jättetydligt, men jag känner ingenting. Ni som börjat känna ordentligt, när började ni känna egentligen?  

Apropå magen upptäckte jag en lite "rolig" sak i går. Jag har som sagt en rejäl "kula" men när jag lutar mig bakåt stående ändrar liksom magen form, den liksom dras in från sidorna och det bildas som en mer spetsig "kulle" eller en "vall" på mitten (från strax nedanför naveln och hela vägen upp till revbenen nästan). Efter att studerat anatomiska bilder funderar jag på om det är livmodern som putar ut när man gör så? Men vart tar tarmarna vägen?  

Haha, ja det är fascinerande dethär med att vara gravid första gången. Skrämmande och roligt på samma gång.

Gott nytt år!

God fortsättning! Det är nog olika i olika landsting i så fall. I Stockholm går man över en vecka vid IVF (två vid "vanlig"). Det råder dock delade meningar även inom vårdpersonalen vad som är vitsen att särskilja, eftersom man inte längre räknar IVF-graviditeter som riskgraviditeter. Jag frågade BM om man sätts i gång på dagen +7 eller vad som gäller men då sade hon att kontroll och bedömning görs efter en vecka.