Downs syndrom - Vi gjorde abort

Hej,
jag är ny i tråden och fick svar på nipt och mkp om att fostret har ds. Enorm förtvivlan för mig och min man som verkligen vill ha barn. Men vi tog det beslutet om abort redan före jag lämnade mitt blodprov för nipt.

Jag vill tacka susodus för ditt inlägg om ansvar och att känna sorg men inte ånger. Tack för det inlägget. Det hjälpte oerhört mycket för mig. Ska spara det och läsa om och om igen. Min familj, vänner och min man har varit ett oerhört stöd. Min svärmor har varit fruktansvärd och försökt få oss att få dåligt samvete och prata oss ur aborten. Min man sa ifrån på skarpen. Jag är i vecka 14 nu. Vill skicka min största kram till er som går igenom det här. Blev en tröst att finna denna tråd och få läsa om andra i samma situation. Hade gärna velat höra hur det gått för er andra efter aborten. Hur mådde ni, blödde ni länge, var ni sjukskriven, har ni blivit starkare som par? Jag startar aborten imorgon och hoppas verkligen allt går så bra det kan. Ångesten är rejäl och jag är sjukskriven. 

Tack för ditt svar. Hur mycket blöder du? Hur har det varit med smärta efteråt? Finner få som beskriver tiden efteråt, något jag självklart funderar på just nu när det snart är dags. Vet inte om jag kommer kunna se, får avgöra där och då.  Är du åter på jobbet eller hemma Nu veckan efter?

Min största kram till dig. Jag är så tacksam för ditt svar. 

Åh vad skönt att höra rent fysiskt hur det var för dig. Hoppas jag också har så. Jag kommer vara borta från jobbet nästa vecka troligtvis också. Sen vill jag dit men är osäker i vad jag ska säga, är osäker om jag vill dela med mig nu när jag fått en sådan reaktion som tog så hårt på mig. Är ju ?bara? kollegor så kan också bara komma med någon vit lögn om detta. Jag vet inte än. 

Åh fy fan vilken svärmor. Lider med dig och känner igen mig i känslan av att vilja skrika på personen. Jag pratade med min familj och fick ur mig allt. Skönt att få bekräftelse att det inte är ok att prata så. Det är nog ingen idé ens att ge mig in i en diskussion, hon har nog inga gränser ändå. 

Tack för svar ❤️❤️

Tack själv för att du delar med dig. Förstår precis vad du menar, man kan lätt känna sig så ensam i det här. Det är ju tyvärr få som gått igenom det här som vågar öppna sig. Även om jag önskar att ingen ska behöva gå igenom det här så är det ju tyvärr ändå många som gör det. Känns skönt att få prata med andra som är i samma situation. Ingen annan kan ju riktigt förstå vad det är man går igenom.

Hur har det gått för dig idag? 

Kramar och all styrka till dig med ❤️

Hej!

Jag har inte pratat med IVF-kliniken än. Men läkaren som tog fostervattenprovet och fixade allt kring avbrytandet av graviditeten skulle skriva till IVF-kliniken. Den läkaren trodde att man skulle vänta en mens emellan. Förstod att man brukar rekommendera att vänta en mens emellan innan man blir gravid på naturlig väg. Jag fick en kemisk graviditet efter en av mina återföringar och då var jag tvungen att vänta en mens emellan innan jag fick göra ny återföring.

Känns som att tiden går så långsamt fram när man gör IVF 😔 

Har du kvar embryon eller behöver du göra nytt äggplock? 

Blev lite senare svar men här kommer det. Det har gått bra, jag mår nu helt ok. 

För dem som vill veta mer i detalj (vad jag själv ville ha från dem som det gått bra för, så kommer det här):
Kom in och fick smärtstillande och cytotec direkt efter att dem gjort kontroll som bla koll av ev feber och blodtryck. Dröjde ca en timme sen började värkarna komma. Värkarna gjorde ont. Jag fick feber och kräktes som biverkning, vanlig reaktion. Värkarna kom rätt tätt nästan direkt och var det jobbigaste. Fick morfin insprutat i magen som hjälpte. En tablett till för illamåendet. Hann gå tre timmar sen fick jag två till cytotec, jag hade då börjat blöda nån klump. Inget illamående mer. Då tyckte jag att det var skönare att sitta på toaletten än att ligga i sängen/försöka gå runt. Rätt snabbt då kunde jag känna hur en klump kom ut. Jag var i v14+7. Det gjorde inte ont. Efter det var det som att det klarnade för mig och jag mådde mycket bättre. Värkarna var värst. Satt kvar på toaletten i ca 15 min sen kom moderkakan. Jag kollade inte alls på fostret och tog hjälp av dem underbara sköterskorna direkt jag kände av fostret och sedan moderkakan. Fostret kändes som en större klump och moderkakan som en slime. Båda som att dem mest gled ut, behövde inte krysta. Så skönt. det var ca 4,5-5h sen jag kom. Fick vara kvar på observation och fick två cystotec till för att dem ville vara säker att jag fått ut allt. Det hade jag. Jag grät inget, kollade inte på något utan vill mest se det för vad det var - ett foster som var sjukt. Sen kunde jag åka hem efter dusch och borstat tänderna. Så tacksam att det gick bra  För mig var det tabletten jag tog dagarna före själva aborten som ändrade min mentala status helt. Med hormonerna ur kroppen kunde jag hantera allt på ett liknande sätt jag gjort i kriser tidigare i mitt liv: samlad. Det är jag så glad för!

Stor kram till alla er som går igenom detta. Nu hoppas jag att en framtida graviditet leder till ett litet mirakel. Tack för allt stöd i denna grupp!❤️

Fy vilken tuff resa. Är ledsen för din skull att det inte gick på de landstingsfinansierade försöken 😔❤️ 

Förhoppningsvis var det bara ren otur att ditt barn fick DS. Kan ju även hända fast man är ung. Jag är 35 nu, så det ökar ju risken tyvärr. 

Vi ska göra återföring. Har gjort 2 plock, varav 5 embryon per plock. Men även om vi fått många embryon behöver ju inte det betyda att det är bra kvalitet. Det här var 6e återföringen. 

Jag såg att läkaren skrivit i min journal igår att svaret kommit och att det inte var en ärftlig variant, så det känns skönt! Men blev förvånad att svaret kom så fort. Läkaren ska att det kunde ta runt 3 månader 🤔

Förstår det. Det är jobbigt när man lever med ofrivillig barnlöshet. Och än värre när processen går så långsamt och inte går som man önskar. Finns ju tyvärr inga garantier. Ja, man vill ju inte ge upp, så då är alternativet att bara se till att orka fortsätta. 

Der är sant. Livet är så orättvist ibland 😔

Förstår va du menar. Jag var innan orolig att jag inte skulle kunna bli gravid, att det kanske var något fel på min livmoder. Det lilla ljuset i det här mörkret för mig är att det ändå är ett bevis på att jag kan bli gravid och behålla en graviditet.

Ja tyvärr ökar ju riskerna vid 35+. Men samtidigt har jag förstått att det inte ses så gammalt i IVF-sammanhang. Det finns ju flera års tid kvar. Även om jag känner mig stressad ibland. 

Jag är verkligen tacksam över att vi fick så många embryon. Men är rädd att det aldrig kommer bli något friskt embryo. Som jag fått till mig så är det ofta något kromosomfel när embryot inte fäster. Att livmodern stöter bort det. 
Hoppas självklart att det går för dig på nästa försök också! 

Ja det känns skönt. Känns skönt att veta innan vi gör återföring. Om det skulle visa ärftlighet så kan man ju testa embryona innan återföring. 
Kan ha varit så som du säger att vi fick svar snabbare för att de inte behövde ta något mer prov. Eller så kanske de hade mindre att göra nu och då kunde analysera mitt prov snabbare. 

Hur går det för dig nu efter avbrytandet? ❤️

Nej vi gjorde inget annorlunda alls faktiskt. Gjorde ni? Ja, det finns verkligen så mycket som man inte testar för här i Sverige. På oss hittade de inget fel. Men känner att det borde vara något som inte stämmer. 

Ingen aning faktiskt. Läste bara om en i den här tråden som hade blivit gravid två gånger med foster med down syndrom. PGD heter det testet tydligen.

Vad skönt att du ändå mår okej ❤️ Jag mår bättre. Gråter inte så mycket längre, men känner mig nedstämd. Har börjat skriva om allt i som en dagbok (fast i efterhand). Har nog hjälpt mig att inte tänka på det konstant. Har också tänkt göra en minneslåda som jag kan ta fram när jag behöver. 

Skönt att det såg bra ut! Jag förstår din oro. Men som jag har förstått är det väl mycket ovanligt att en skrapning orsakar problem för fertiliteten? Jag behövde inte göra någon skrapning. Men jag vet inte än om jag slipper det. Kan ju upptäckas flera veckor senare att det finns rester. Blöder fortfarande.

Jag har inte börjat tracka äl. Funderade på det, men har liksom ingen aning om när jag ska börja testa isåfall 🙈 Har du börjat? Jag har i alla fall fått en tid till IVF-kliniken om en månad. Hoppas de kollar då så allt ser bra ut inför framtida återföring.