Downs syndrom - Vi gjorde abort
Idunudi skrev 2018-04-07 20:17:51 följande:
Hej! Tråden verkar inte vara riktigt aktiv just nu men jag behöver få skriva av mig lite....
Igår fick jag se och känna på den lilla flicka som vi valde att ta bort.
På skärtorsdagen fick vi besked om trisomi 21 efter många veckors förvirring kring både friska celler och celler med kromosomförändringar samt en drös tester. Igår i vecka 17+6, genomgick jag sista steget i en abort.
Sorgen som attackerar mig hade jag ingen aning om fanns inom mig, vill helst gräva ner mig i sängen och bara gråta och skrika rakt ut.
När kommer hjärtat att förstå det hjärnan säger?
Det kommer bli lättare men innn der blir det så kommer det vara tungt och jobbigt för det är en del av sorgearbetet, men det finns ett ljus i tunneln.
Jag födde extrem prematur i v.24+3. Vår son var så stark och kämpade. 8 dagar senare fick han en infektion i magen, dom fock operera bort 80cm tunntarm och halva tjocktarm. Han kämpade i 2 dagar innan dom upptäcktte att infektionen spridit sig och att han hade fått en enorm hjärnblödning. Oddsen på att han skulle klara en till op var 10%. Han fick somna in på hans pappas bröst efter beskedet och ett nöddop.
Detta var i november 2017 och mitt hjärta värker än, men inte på samma sätt.
Du är en förälder som förlorade ert barn och det är inte naturens gång. Alla dina mammasignaler i kroppen vill ha ett barn i famnen , att vårda, att ta på.
Du är mamma - men lik som mig och många andra änglamamor får vi inte sen andra biten. Vi har dom med oss - i hjärta tanke och själ men vi ska ha dom hos oss kroppsligt med.
Det kommer bli lättare - jag lovar. Men innan det blir lättare kommer det vara tungt.
Omge er med nära och kära och prata gärna med en psykolog, jag går hos en fantastisk via min bm.
Ta er tid att läka och ta hand om varandra <3