Inlägg från: Helga |Visa alla inlägg
  • Helga

    Downs syndrom - Vi gjorde abort

    Hej!

    Jag gör ett inlägg här jag oxå.  Den 19:e februari gjorde jag ett KUB test som visade risk 1:5 för kromosomavvikelser, några dagar senare gjorde jag ett moderkaksprov. Efter en vecka av plågsam väntan fick vi besked om att bebisen hade DS. Aborten påbörjades två dagar efter och jag födde vår dotter ett par dagar därefter, jag var då i v 17.

    Efteråt kändes allt overkligt, nästan som att hela graviditeten aldrig hade funnits. Jag fick möjlighet att träffa kurator, men avböjde. Vad jag ville var att prata med någon som hade gått igenom samma sak. Blev glad när jag fann den här tråden och hoppas att jag får ta del av den. Känner stor sorg att vi skulle få gå igenom det här, och har ofta känt mig ensam. Tänker ibland att, varför just vi?!

    Jag blödde i sju veckor efteråt. Har nyligen haft min första mens och i söndags fick jag ÄL. Den var mycket välkomnad. Jag och min man har valt att avvakta några månader innan vi försöker att bli gravida igen, känns som att vi behöver en paus.

    Jag har inte läst igenom hela tråden, bara skummat litegrann. Hur tänker ni andra som har gått igenom det här? Försöker ni att bli gravida igen? 

    Kram till er 

  • Helga

    Kattflickan: Tack för dina ord. Fruktansvärt att någon skall behöva gå igenom det här. Om jag har förstått det rätt har du upplevt det här två gånger? Vilken mardröm och vad starkt av dig att se ljust på framtiden. Jag har som jag skrev inte läst hela tråden. Jag vet inte vad PGD innebär, är det en utredning? 

    Hur ser ditt liv ut nu?

    Jag har inga barn sedan tidigare och tänker inte ta förgivet att jag får ett heller, men jag önskar det väldigt högt.

     Kram

  • Helga
    Lindasnummer2 skrev 2012-04-18 22:57:24 följande:
    Känner igen mig mycket....allt gick som så fort och var så overkligt.....fick dock ett litet avtryck som gör mig påmind att det verkligen har hänt....

    Jag försöker alltid att tänka att saker händer av en anledning....för mig är det lättare så...det var inte meninge....men nästa ggr är det det!!   

      Jag genomgick mitt avbrytande i veckan.....och det som ger mig hopp är tanken på en ny liten bäbis...så ja så fort som möjligt vill vi.....

    kram på dig! 

     
    Känner precis igen mig i det du skriver. Har varken avtryck eller foton, det enda jag har sparat är UL-bilderna och mina minnen.

    Jag tänker precis likadant....att det inte var våran tur och att det skall gå bra nästa gång. Jag tar ingenting förgivet och man vet aldrig vad som kan ske. Fint att ni vill försöka snart igen =) Jag hade en tung graviditet, med många tårar och fruktansvärt illamående som tog på krafterna. Det är delvis en anledning till att jag vill vänta ett litet tag. Dessutom behöver jag läka lite inombords.

    Kram tillbaks!
  • Helga
    Kattflickan skrev 2012-04-19 00:25:12 följande:
    Jo, jag har varit med om att fostret haft DS två gånger och jag har fått en trolig diagnos. Gonadal mosaik för Downs syndrom. Jag är 37 år och det är snart 2 år sen jag blev gravid med mitt första foster med DS, så det är inte troligt att det är en slump för mig, åldersfaktorn är inte så hög.9

    Gonadal mosaik för DS innebär att delar av min kropp har Downs syndrom, bland annat äggstockarna. Men det är svårt att bevisa och därför bara en trolig diagnos.

    PGD är preimplantorisk genetisk diagnostik, man gör en Ivf, befruktar äggen och låter dem växa till 8 cells stadium, då görs en biopsi och en cell tas ut och analyseras med avseende på en genetisk sjukdom, för mig DS. Om det finns friska ägg kan de sättas tillbaka.

    Jag fick göra PGD för att jag haft två foster med DS och därför misstänks en genetisk sjukdom.

    Min första PGD misslyckades, blev tidigt missfall. Nu väntar jag på att de ska ringa mig och planera in nästa försök, hoppas de ringer snart.

    Lindasnummer2: Vad skönt att du har din son som tröst!

    Jag har börjat fundera en del över äggdonation, om denna PGD misslyckas tror jag det får bli så. Vilket inte är svårt alls för mig, nästan en lättnad.

    MrsC74: Ska inte du föda snart? Hur känns det?

    Millan
    Det är med sorg jag läser ditt inlägg och det finns inga ord jag kan använda för att beskriva hur fruktansvärt tungt du/ni måste ha haft det och antagligen fortfarande har det. 

    Helt otroligt vilken teknik som finns nu förtiden. Hoppas innerligt att de ringer snart och att man kan göra ett nytt försök som lyckas. Tack för att du delar med dig av din historia. All lycka önskar jag dig!

    Kram/Helga
  • Helga
    Kravmärkt skrev 2012-05-09 20:03:05 följande:
    Jag tänkte på en grej. För att bevara grundsyftet med den här tråden (stötta, trösta, beklaga och älta med de som råkat ut för det som vi alla gjort) så funderar jag på om vi ska göra en "fortsättningstråd" där vi som ska försöka igen kan prata mer allmänt om förberedelser och liknande inför en ev graviditet. Så skriver vi här också, när vi vill prata om våra erfarenheter eller läsa om andras. En tråd för oss som gått igenom det vi gjort, ingen allmän bimtråd alltså.

    Vad tror ni?
    Låter som en jättebra idé. Har sjukt mycket tankar, rädslor och funderingar kring en ny graviditet.
  • Helga

    Millan, har många gånger tänkt på hur kämpigt ni måste ha haft det. Inte konstigt att du mår dåligt! Massor med kramar till dig

Svar på tråden Downs syndrom - Vi gjorde abort